Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vallius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. Kurt (Curt) V, den förres
broder, medicinsk författare, f. 1845,
blef 1861 student i Upsala, 1874
medicine doktor i Lund, s. å. docent
vid Karolinska institutet i Stockholm
samt 1884 e. o. professor derstädesi
patologisk anatomi. Han har
utgif-vit: Siciliens klimatiska kurorter (1873,
i Nord. med ark.), Liemeurs
differen-seringssystem och frågan otn städers
renhållning (1877), Bakterierna såsom
sjukdomsorsak (1884) m. m.,
hvar-jämte han någon tid redigerat
månadskriften Hygiea (1876—77).
Va’lliuSj Laurentius Olai, lärd, f.
1588, d. 1638 som utnåmd biskop i
Strängnäs, författade åtskilliga
filosofiska och teologiska afhandlingar samt
predikningar.
Tall man, Johan Haqvin, arkäolog,
botaniker, f. 1792, d. 1853 som
lektor vid Linköpings gymnasium och
kyrkoherde i Linköpings stift,
författade åtskilliga arkäologi&ka
uppsatser förtidskriften Iduna, en Öfversigt af
svenska monumenter från fomåldem
och en afhandling Om Skandinaviens!
bebyggande (bägge belönade af
vitterhetsakademien och intagna i dess
handlingar), Be systemaJtibus
vegetabi-lium (1815), Försök till en systematisk
uppställning af växtfamiljen Characece
(1853) m. m. Led. af vitt. akad. 1826.
Tall mark« 1. Peter Adam V.t
vitterhetsidkare, publicist, f. 1777,
blef 1793 student i Lund, antogs
1799 till extra ordinarie tjensteman
vid kungl. biblioteket, blef 1803
amanuens, fick 1807 vice
bibliotekaries titel, utnämdes 1808 till
förste amanuens och 1811 till kungl.
bibliotekarie samt erhöll 1819
kansliråds titel. Sedan 1805 var han
hof-kanslärs-ämbetets ombudsman vid
tillsynen öfver bokhandeln och
boktryckerierna i riket, och 1809 var
han sekreterare i den komité, som
utarbetade förslag till ny
tryckfrihetsförordning. 1843 tog han afsked från
sin bibliotekarie-befattning. Led. af
vitt. akad. 1817. Död 1858. I sin
ungdom kom V. i ett nära förhållande
til] Leopold, och detta blef afgörande
för hans verksamhet som skriftställare.
Till en böxjan skref han skaldestycken
i den akademiska stilen samt erhöll
svenska akademiens pris för tvänne
sådana dikter, 1804 för Handen (tr.
1807) och 1809 för Sång till finska
arméns ära (två uppl. 1809).
Sedermera var han den akademiska skolana
förnämste kämpe under de literära
striderna mellan gamla och nya
skolan, såsom redaktör af akademisternas
organ, Journal for litteraturen och
theatem (1809—13), hvilken tidning
fortsattes under titeln Allmänna
journalen (1813—24) och slutligen
omdöptes till Journalen (1824—36). Han
angreps ofta på ett både bittert och
hånfullt sätt af sina motståndare (själf
angrep han lika oförsynt) och
gjordes tUl hufvudfiguren i den af
fos-fori8terna utgifna komiska hjeltedikt,
som med anspelning på hans namn
! kallades ”Markalls sömnlösa nätter”
(se denna art. i Nordisk familjebok).
När posttidningen 1834 under
namnet Sveriges statstidning fick en officiel
karaktär, blef V. dess ansvarige
ut-gifvare, ehuru den egentliga
ledningen uppdrogs åt G. Lagerbjelke; och
han fortfor till 1847 att stå i
spetsen för denna tidning, hvars namn
1844 förändrades till Post- och inrikes
tidningar. Bland hans arbeten må
nämnas: Allmän catalog öfver de uti
Sverige och Finland ifrån början af
detta århundrade utkomna böcker och
skrifter (1806—08, för 1801—05),
Min första resa till Stockholm (1813,
aftr. ur hans tidningar; 3:dje nppl.
1814; pseud. Knoblauch Pijf Paf von
Fuselbrenner), Besa till Stockholm år
1913 (1817—19 i AUm. journal, nya
uppl. 1819 och 1832; pseud.
Fuselbrenner den yngre)) Svenska språkets
skönheter i vers och prosa, eller svenskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
