Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vikström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tikström« 1. Johan Emanuel I
V., naturforskare, f. 1789, blef 1805
student i IJpsala, tog derefter
juridisk examen och tjenstgjorde någon
tid vid ting, men öfVergaf snart den
juridiska banan, blef i stallet
medicine kandidat 1815, licentiat och
doktor 1817 samt utnämdes 1818
till botanisk intendent vid
riksmuseum och lärare vid bergianska
trädgårdsskolan. Led. af vet. akad. 1821.
Död 1856. V. var den egentlige
skaparen af det rika herbarium, som
utgör riksmuseets botaniska afdelning.
Hans mest betydande skrifter äro:
Conspectus litteratur ee botanicce in
Sue-eia ab antiquissimis temporibus usque ad
jincm anni 1831 (1831) och Stockholms
flora, eller kort beskrifning af de vid
Stockholm i vildt tillstånd förekommande
växter (I d. 1840, ofullb.; inledningen
särskildt utgifven), hvartill äfven kan
läggas de af honom under en längre
följd af år utgifna Botaniska
årsberättelser (för 1821—52). Mindre
arbeten af honom förekomma i
vetenskapsakademiens handlingar, bl. a.
en Lefnadsteckning öfver ... Georg
Vdhlenberg (1853).
2. Knut Arvid V., vitterhetsidkare,
f. 1850, tryckeri-föreståndare, har
ut-gifvit några dikter under
pseudonymen Horatio, skrifter af Thorild
m. m.
Tilcke, Johan Karl, fysiker, f.
1732, blef 1749 student i Upsala,
1757 filos, doktor i Rostock, 1759
thamisk lektor i Stockholm, 1770
tit. professor och 1784
vetenskapsakademiens sekreterare. Led. af vet.
akad. 1759. Död 1796. V. gjorde
inom fysiken flere vigtiga upptäckter,
utvecklade läran om det latenta
värmet, offentliggjorde den första
inkli-nationskartan (1768) m. m. Hans
skrifter utgöras af uppsatser i
vetenskapsakademiens handlingar.
Tilde, Jakob, historiker, f. 1679,
blef 1695 student i Königsberg, 1701
filos, magister i Greifswald, s. å.
kon-rektor i Riga och 1704 professor i
Pernau. Då ryssarna 1710 inföllo i
Livland, begaf han sig från Pernau
till Stockholm, utnämdes 1713 till
professor i Greifswald, men tillträdde
ej denna befattning, och blef slutligen
1719 rikshistoriograf, hvilken
befattning han innehade till sin död, 1755.
V. var den förste, som gjorde Sverges
äldsta historia till föremål för en
oväldig kritisk behandling. Han utgaf
en mängd arbeten. De vigtigaste
torde vara: Suecioe historiapragmatica
(1731), Sveriges beskrifna lagars grund,
art och upprinnelse (1736), Friherrens
Sam. von Fuffendorf inledning till
svenska statens historia, med vederbörliga
tilökningar, bevis och anmärkningar (2
d. 1738—43) och Frceparatio hodegetica
ad introductionem FufendorJU in svethici
status historiam (1741). Det
först-nämda arbetet blef delvis öfversatt
på svenska.
Tilhelmina, pseudonym for Vilh.
Stålberg.
Till ebrand, Knut Felix von, finsk
medicinsk författare, f. 1814, verkligt
statsråd och generaldirektör i finska
medicinalstyrelsen, har utgifvit några
smärre medicinska skrifter, de flesta
i finska vetenskapssocietetens
förhandlingar: Om betydelsen af smärtor i
hjertgropen (1856) m. fl.
Tilskman, Sven, historiker, f.
1716, d. 1797 som teologie doktor
och kontraktsprost i Skara stift,
utgaf ett utmärkt arbete, kalladt Svea
rikes ecclesiastiqueverk (1760, 2:dra
uppl. 1781) äfvensom åtskilliga smärre
historiska arbeten.
Vinge, Isak Martin,
läroboksförfattare, f. 1793, d. 1857 som prost
och kyrkoherde i Upsala stift och f.
d. skolrektor i Stockholm, utgaf
Läse-och lärobok för folkskolor (1828, 4:de
uppl. 1859), Berättelser ur
fäderneslandets historia (1830—31, 3:djeuppl.
1842), Lärobok i allmänna och svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
