Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Virsén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. Axd Gustaf Kf den förres son,
vitter författare, f. 1813, f. d.
provinsialläkare, har utgifvit åtskilliga
både större och mindre skaldestycken:
Hoppets engel (1850), Poetiska blommor
(1854), Blad i Danmarks lager (1860),
Dikter, äldre och nyare (1866), Szényi,
romantisk dikt från ungerska
frihetskrigets tid (1878), den
episk-roman-tiska dikten Gertrud eller sköldmön
(1882) m. m.
3. Robert Vilhelm Urban V, den
förres slägting, vitterhetsidkare, f.
1823, d. 1855 som pastorsadjunkt i
Stockholm, utgaf bl. a. en större dikt
med titeln Den heliga aftonen (1845).
Yirsén. 1. Karl (Carl) David af,
skald, kritiker, f. 1842, blef 1860
student i Upsala, tog 1862 kansli-examen
samt blef 1866 filos, doktor, 1868
docent i literaturhistoria och 1870
lektor i svenska och latin vid
elementarläroverket. 1875 tog han for
sjuklighetb skull afsked från
lektoratet. Efter att en kortare tid ha
varit anställd som föreläsare i
Göteborg ingick han 1880 som
literatur-och teaterkritiker i posttidningen,
hvilken befattning han sedan dess
innehaft, hvaijämte han på sista
tiden skrifvit literatur-kritiker i den
statskyrkliga tidningen Vårt land.
1879 invaldes han i svenska
akademien, och 1884 utsågs han till denna
akademis ständige sekreterare. 1870
var han jämte H. Forssell redaktör
af Svensk tidskrift. Som student
medlem af det vittra Namnlösa
sällskapet, gjorde sig V. redan i
ungdomen bemärkt som en poetisk
for-måga; men först vid en mognare
ålder boijade han med allvar egna sig
åt skaldekonsten. Allt sedan
realismen, genom Strindberg och andra,
höll sitt intåg i vår literatur, har V.
både som skald och kritiker varit den
äldre, ”idealistiska” skolans förnämste
representant och som sådan tillvunnit
sig en stor popularitet inom vissa
kretsar, på samma gång som han
inom andra gjorts till föremål för en
skarp kritik. Han har utgifvit följande
arbeten: Jemfördse mellan Vischers
och Zeismgs åsigter om det
humoristiska (1866), Studier rörande
reformerna mom den franska vitterheten
under 16:de och 19:de seklen (1868), Om
Claes Livijn, hans verksamhet inom
skönlitteraturen och den litterära polemiken
(1870, ur Sv. tidskr.), Dikter (1876,
3:e uppl. 1882), Nya dikter (1880),
inträdestal i svenska akademien, öfver
Bottiger (s. å., ur sv. akad:s handl.),
en religiös diktsamling med titeln Fran
Bettehem till Golgata (1882), Sanger
och bilder (1884) m. m.
2. Se Virzén.
Virzén. 1. Johan Ernst
Adhe-mar V, finsk naturvetenskaplig
författare, f. 1812, d. 1857 som
medicine adjunkt och botanisk
demon-strator i Helsingfors, utgaf på latin
några afhandlingar i botaniska och
medicinska ämnen.
2. Se Virsén.
Visén, Teodor, filolog, f. 1835,
professor i nordiska språk vid Lunds
högskola, har utgifvit en afhandling
Om ordfogningen i den äldre eddan
(1865), Hjeltesångeme i Sämunds edda,
förklarade (1 h. 1865), Eomiliubok,
isländska homilicr ef er en handskrift
från tolfte årh. (1872), Oden och Loke,
två bilder ur fornnordiska gudaläran
(1873) m. m. Led. af sv. akad. 1878.
Ylstrand* 1. August Timoleon V.,
medicinsk författare, f. 1807, blef
1825 student i Upsala, 1829
medicine licentiat, 1832 bataljonsläkare,
1835 medicine doktor, 1844
regementsläkare samt 1852 t. f. och 1862 ord.
medicinalråd. Död 1866. Som
skriftställare sysselsatte han sig
företrädesvis med bearbetning af
rättsmedicinen. Bland hans många skrifter
märkas: Handbok i forensiska medicinen
(1838), Handbok i husmedicinen (1840,
många uppl.), Afhandlingar i stats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
