Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
felet, att vid underhandlingarna i Tilsit skänka Finland till
kejsar Alexander, såsom belöning för det krig, honom ålades att
påföra sin svåger. Thiers berättar i sin histoire de l’Empire,
att Napoleon skall dervid hafva yttrat: »Sverige kunde för
Ryssland vara en slägting, en bundsförvandt för ögonblicket,
men förblef alltid en geografiskt fiendtlig makt; Petersburg
låg allt för nära finska gränsen, och det gick icke längre an,
att ryska skönheterna i S:t Petersburgs palatser oroades af
svenska kanoners dån.» Att Finlands förlust skulle komma
att alldeles förändra Sveriges politiska ställning och beröfva
Frankrike en dittills påräknelig bundsförvandt i striderna med
Ryssland, lemnade Napoleon i sitt öfvermod och i föreställningen
om sin sjelftillräcklighet då utan afseende. Det tyckes likväl,
som han börjat märka sitt felsteg, ehuru försent, då han den
28 Februari 1811 skref till Alexander: »jag medgaf E. M.
att behålla Finland, som utgjorde en tredjedel af Sverige och
är ett för E. M. så vigtigt landskap, att man kan säga, att
efter dess tillvinnande finnes icke mer något Sverige.» (l) Men
förmådde han icke då ännu inse felstegets storlek, är dock
troligt, att händelserna åren 1812 och 1813 derom slutligen
upplyste honom.
Kejsar Alexander, hvars eröfringslusta företrädesvis grep
efter Moldau och Wallachiet, syntes emellertid icke angelägen
att förvärfva den vigtiga landvinningen. Kanske blygdes han,
som kallats »storsinnad», att, utan annan anledning än Kejsar
Napoleons vilja och det lockande tillfallet, beröfva sin svåger,
som mot honom uppfört sig ärligt och trofast, tredjedelen af
hans rike, en illbragd, som dessutom då på det högsta ogillades
af större delen af hans omgifning och af de ryska patrioterna,
hvilka hade sina ögon riktade på Constantinopel och hatade
Napoleon. Denne, lika angelägen att nå sitt syfte, Östersjöns
stängande för Englands handel, som att sysselsätta Alexander i
norden, för att hafva friare händer i Spanien, måste derföre
flere gånger och allvarsamt uppmana sin ryska vän att företaga
kriget mot Sverige samt slutligen, för att öfvertala honom dertill,
medgifva att frågan om Turkiets delning finge till öfverläggning
upptagas (2).
Sju månader förflöto sålunda efter fördraget i Tilsit, innan
ryska trupperne inryckte i Finland, en tid, som bort vara
tillräcklig för Gustaf Adolf, att rusta sig till kraftigt värn mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>