Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hyars skull kriget egentligen mäste föras och hyars kabinett
derföre öppnat underhandlingar om en ny alliance-traktat till
gemensamt understöd, skulle förse Sverige med de medel, som
landet till dessa rustningar icke förmådde utgöra, emedan dessa
biträden, föga kännbara för det rika landet, voro oafvisliga vilkor
för Sveriges förmåga att fortfarande blifva i förbund med
England och i krig med Frankrike, Ryssland och Danmark.
Någon åtgärd till försvarets ordnande och förstärkande
förspordes dock icke under de tre månader konungen vistades i
Skåne; han lemnade den 11 December Helsingborg och begaf sig
till Göteborg. Derifrån reste han den 15 till Gripsholm, som
under vintern blef hans ständiga bostad, h varifrån han blott tvenne
gånger aflägsnade sig för att göra mycket korta besök i
huf-vudstaden, det sednare för att öfvervara högtidligheterna vid
af-täckandet af konung Gustaf IH:s årestod den 24 Januari 1808.
I stället för att, med fastadt afseende på de varnande
underrättelser om krigsrustningame i Petersburg och Köpenhamn, som
hans ministrar derifrån insände, nu begagna den återstående korta
tiden till våren att bereda sig och landet till stundande strider,
framlefde konungen sin tid på Gripsholm såsom i djup fred,
begrundande Jungs skrifter öfter Johannis uppenbarelser, ur hvilka
han ansågs hemta hopp och tro på öfvernaturligt bistånd. En
sådan vidskeplig tro har ock af mången antagits såsom
förklaringsgrund för hans, under så oroande förhållanden, obegripliga
mm
sorglöshet Andtligen böqade de allt mera bestämda
underrättelserna om grannames rustningar att förmå konungen lyssna till
sin omgifnings föreställningar. Deraf föranleddes väl inga
kraftiga eller fortskyndande åtgärder, men den 8 Januari fick chefen
i förvaltningen af sjöärendema, amiral Lagerbjelke, befallning att
inkomma med förslag till skärgårdsflottans utrustande, särskildt
för de fartyg, som vid första öppet vatten kunde sättas i sjön,
och sedan för de öfriga; dagen derpå biföll konungen, att bröd
finge bakas i förråd för flottan i Carlskrona, och den 11 Januari
törordnade han en hemlig krigsberedning »för att Öfverlägga om
de försvarsanstalter, den politiska ställningen syntes fordra».
Ledamöter deri voro generalmajor Mannerskantz, konter-amiralen
baron Rayalin, statssekreteraren Lagerbring, öfverstame af Tibell,
von Helvig och af Schenbom. Ordförande var generaladjutanten
för annéen och general-en-chef i Finland grefve Klingspor,
hvilken, då konungen nu böljade öfvertygas om nödvändigheten att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
