Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anfall på Köpenhamn, varit sysselsatt med landets sättande i
försvarstillstånd; och att, i fall vestra arméen skalle anses ega
större styrka, än som erfordrades alt afhålla fiendens inbrott, så
borde d6n heldre påräknas att understödja Skåne, som hotades
med landstigning af en, den södra arméen vida överlägsen makt;
samt slutligen att, om det skulle lyckas utsåga några fartyg,
hvilka kunde hindra fiendens öfvergång till Skåne, hvarigenom
en del af södra arméen blefve påräknelig till den vestras
förstärkning, syntes den sednare lämpligast höra lemna sitt
öfver-skott till finska hären.
Konungen svarade på dessa invändningar, att hans beslut
var fattadt, och anförde såsom skäl dertill, att anfallet från
landsidan snart skulle understödjas af en betydlig engelsk
landstigning i Christianiaviken ; att denna årstid, då vattendragen ännu
voro frusna och skaren på fallen gångbar, borde af svenska
trupperne begagnas till inmarschen öfVer bergskedjan, att då en
del af danska arméen redan en längre tid, i fruktan för en
engelsk landstigning, varit förlagd längs kusterna, så vore, sedan
garnisonerna afräknades, den återstående styrkan ej betydligt
öfverstigande den svenska, och att man härvid borde äfven räkna
på svenska truppernes urgamla tapperhet och deraf följande
öf-verlägsenhet; att de saknade förberedelserna kunde genom
beföl-hafvames nit och invånames beredvillighet ersättas; att det,
under väntningstiden på den engelska expeditionens ankomst, vore
bättre söka underhållet i fiendens land, än förtära egna tillgångar;
att engelska fartyg oförtöfvadt väntades i Sundet och i Bältema,
som borde hindra landstigning i Skåne, till hvilket ändamål
äfven en eskader med största skyndsamhet utrustades i
Carls-krona, och att denna årstid ej tillät att tänka på någon
hjelp-sändning till Finland, hvilken kunde, om anfallet på Norge
lyckades, med desto friare händer utföras vid blifvande öppet
vatten, då största delen af södra arméen kunde dertill påräknas,
och engelska flottan äfVen blefve i tillfälle att understödja
operationerna genom dess närvaro i finska viken. Mot konungens
fattade beslut voro alla vidare invändningar fruktlösa.
Till brigadchefer vid vestra arméen utnämnde konungen
generaladjutanterna baronerna Åkerhjelm och Palmstjema samt
öfverstarna grefvarne Leyonstedt, Schwerin och O. Cronstedt,
baronerne Bunge och Posse samt Beifrage, Armfeit och
Silfver-skjöld. Konungen tillkännagaf tillika att han under närvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
