Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under strid återstodo till rodd, voro dertill otillräckliga; de
danska sluparne hade 90 man ombord. Oaktadt de svårigheter, som
skärgårdsfartygen hade att bekämpa, lyckades det dem dock att
vid flera tillfållen kraftigt bidraga till konvoyemas skydd.
Sålunda räddades den 3 Juni 13 handelsfartyg vid Helsingborg
genom det understöd, der förlagde däckade kanonslup, underlöjtnant
Meurk, jämte 2 patrullbåtar lemnade en engelsk brigg och dess
8 bevärade båtar i försvaret mot 12 danska kapare; och då
samma dag 73 segel, samlade på Malmö redd, skulle under
kon-voy af 1 fregatt, 4 briggar och några smärre engelska
örlogs-män afgå söderut, rodde redan kl. l/24 om morgonen 20
svenska kanonslupar under major Hjärnes befäl ur Malmö hamn, för
att intaga srällning, med högra flygeln stödd mot
Saltholms-grunden. Som likväl handelsfartygen, oaktadt vinden var svag,
gingo fortare än sluparna, hade de kommit ett godt stycke väg,
innan de sednare hunnit arbeta sig upp i lovart om dem. Häraf
begagnade sig danskarne, som vid Köpenhamn och Dragö hade
21 kanonslupar och 7 mörsarefartyg, att anfalla konvoyen, men
drogo sig bakom Saltholmsrefvet på ll/2 kanonskotts afstånd, så
fort svenska eskadern kl. V29 f. m. intagit sin ställning, bakom
hvilken, flankerad på venstra flygeln af engelska örlogsmännen,
konvoyen seglade i all säkerhet, men måste, då vinden alldeles
stillnat, återvända till Malmö, dit eskadern äfven återkom, sedan
danskame kL V22 e. m. gått tillbaka till Köpenhamn.
Amiral Stedingk, som sedan kriget i Finland väl kände,
hvartill skärgårdseskadern kunde användas, och dagligen erfor,
huru sluparae i sundet icke alltid kunde ros fram mot
strömmen, utan måste i de trånga hamnarna söka skydd emot hårdt
väder och sjögång, för hvUken t. o. m. den däckade
kanonslupen hade svårt att berga sig vid Helsingborgs brygga,
inlem-nade den 6 Juni till excellensen Toll ett förslag att, i stället
för de ohandterliga sluparne, använda smärre seglande fartyg och
båtar till konvoyemas skyddande. Detta förslag insändes,
föror-dadt af excellensen Toll, den 9 Juni till konungen, och samma
dag visade sig tydligt, huru föga man kunde, under hårdt
väder, räkna på de öppna roddsluparnas biträde. Vinden, som,
vex-lande emellan n. i v. och n. t o., under förmiddagen hade
tilltagit i häftighet, blåste middagstiden så hårdt, att sluparna icke
kunde ligga qvar i Malmö yttre hamn, ännu mindre gå till sjös,
utan måste halas in i den inre. Under tiden lyftade den på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
