Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
provinserna; att svenska trapper skunde med marche forcée
mycket hastigare samlas öfverlägsna vid Götaelf, än de danska kunde
hinna dit; att prinsen, i brist på forslingsmedel, icke kunde
aflägsna sig så långt från sina förråd, samt att det var
nödvändigt att afvakta ryssarnes större framsteg i Sverige, m. m.
De, som misstänkte prinsen, hafva tillagt, att hans till
Adler-sparre gifna löfte att icke öfverträda gränsen, innan Sverige
ordnat sina inre angelägenheter, var för honom, under dåvarande
förhållanden, ett hemligt skäl att icke göra något försök till
efterkommande af konungens befallningar. Utom att det svar,
prinsen lät genom major Darre tillställa baron Ankarsvärd i
Kungsvinger den 10 Mars, alldeles icke innehöll någon sådan
förbindelse, så måste prinsens oförmåga, att med bästa vilja i
verlden ens försöka det anbefallda härtåget, vara alldeles
uppenbar för hvar och en, som betänker att, oberäknadt
Wermländ-ska fördelningen, dels i Stockholm, dels i Wermland, uppgående
till 4000 nian, Posses brigad, som prinsen måste slå och
undan-drifva för att komma till Göteborg, var ensam 9000 man och
kunde påräkna betydliga förstärkningar. Mot denna öfverlägsna
styrka kunde prinsen icke äfventyra sina illa försedda och
utredda 7000 man, äfven om öfriga materiela brister icke lagt
oövervinneliga hinder i vägen för ett sådant företag.
Konung Fredrik fortfor icke destomindre att, i den flitigt
underhållna brefvexlingen, yrka anfallsrörelser, hvarpå prinsen
svarade med försäkringar om sin goda vilja och uppräknande
af omöjligheterna. Dessa synes konungen hvarken kunnat
uppfatta eller begripa, ty i ett bref af den 17 Juni förebrådde han
prinsen att icke vilja förstå eller lyda de föreskrifter, konungen
utfärdade, samt erinrade honom om skyldigheten att i allt rätta
sig efter konungens vilja. Denna tillkännagafs honom derjämte
genom en bestämd befallning att, så fort ryssame inryckt i
/ Sverige, genast intaga och besätta Bohuslän, Göteborg,
Weners-borg, Carlstad och Clarelfven. Såg prinsen omöjligheter, så såg
konungen så mycket mera möjligheter; också skref han till
prinsen den 27 Juni: när Ryssland tagit Finland och en del af
sydliga Sverige tillfallit Danmark, så blir Carl den XlII:s rike
mycket litet och kan i längden svårligen bibehålla sig.
Riksföreståndaren hade nämligen den 5 Juni blifvit vald
till konung Carl den XIII och bleÇ tillika med drottningen,
v Hedvig Elisabet Charlotta, krönt den 3 derpå följande Juli.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
