Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f) Ogräsjord) hvilken äfven är af stor nytta. För att
få sådan sammanlägges allt ogräs, som erhålles vid rensning,
och behandlas såsom löfhögar. Man bör likväl akta sig att
icke lägga dit ogräs, som har frön, ty då får man mycket
besvär, när man använder jorden. Ogräsjorden liknar i sin
verkan grästorfjord blandad med löfjord, ehuruväl den är
mindre kraftig. Dä alltid någon jord medföljer ogräset, så
har ogräsjorden äfven något af trädgårdsjordens beskaffenhet.
g) Sand. Man hör egentligen ha två slags sand för
växtodling; den fina, hvita silfversanden, som helst användes för
växter med helt fina rötter, såsom Ericor, Azalea,
Rhododen-drtim m. fl. och grof sjösand, helst sådan, som icke är mycket
skarp, utan mera afrundad, för växter med gröfre rötter.
Jern-baltig hör sanden icke vara; den bör icke heller läggas i
unkna källare, utan helst i den fria luften, der den får frysa
under vintern.
h) Rolstybbe. Detta är ett ganska godt ämne att göra
jorden lös och lätt; det verkar icke endast mekaniskt, ty det
binder i sina porer ämnen, som äro fördelaktiga för växterna»
Det beköfver icke vara fint pulver, utan kan vara blandadt
med större och mindre bitar, ända till en valnötts storlek.
Det som fås efter mjuka trädarter är bäst. Man kan fä
kol-stybbe af allt af hugget ris, gamla buskar m. m.; man lägger
det i hög, täcker det till största delen med grästorf, tänder
eld inunder och vakar deröfver att den ej utbryter i ljus låga.
Det kan genast användas, men duger äfven, till och med
vinner, när det blir gammalt. Äfven kolstybbe ligger bäst i
fria luften.
i) Lera, Den bästa fås efter gamla lerbyggnader, som
blifvit nedrifna; och användes helst torr och i pulveriseradt
tillstånd. Den har upptagit många för växterna tjenliga
ämnen, och blandar sig lätt med jorden. I brist på gammal
l$ra kan man taga vanlig lera, låta densamma genomfrysa
och sedan tina upp, hvarvid den ej sällan sönderfaller, oek
kan då tillblandas; annars får man torka och söndersmula
densamma. Leran, som tages från djupet, duger ej och ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
