Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måga, hvarföre vid hvarje omplantering en svagare eller
starkare beskärning är att anbefalla, ocb det desto starkare, ju
svagare växten är. Alla Monocotyledoniska växter göra likväl
härifrån ett undantag, ty för dem är omplanteringen mycket
dre kännbar än för Dicotyledoner, ocb då de icke bafva så
utbildade ögon, så kunna de icke efter toppning ocb
beskär-ning bilda så starka skott. Flere Dicotyledoner äro äfven
ömtåliga för beskärningar, t. ex. alla Gassieæ, hvilket
sedermera skall nämnas, då deras skötsel af handlas.
En stark beskärning deremot tåla alla klängväxter, såsom
Passifloræ, Cobæa, Maurandia m. fl. De bilda derefter kraftiga,
blomsterrika skott.
S) Åsyfta8 med beskärning en vacker form. Många
växter erhålla utan en sådan tukt ett fult utseende, växa åt en
sida, kronan utbildar sig icke jemt o. 8. v. Dessa kunna lätt
genom en ändamålsenlig beskärning erhålla en vacker form,
ocb man bör alltid vid bvarje beskärning bafva den form för
ögonen, som växten skall erhålla.
Det är icke likgiltigt huru man formar en växt. Det är
otacksamt att vilja forma dem alla efter ett ocb samma
mönster, hvilket äfven skulle blifva ganska enformigt. Man bör
häruti rätta sig äfven efter naturen. Somliga växtarter passa
bättre att bilda pyramidformiga exemplar, andra att bilda
högstammar med runda kronor, andra åter bättre till låg
buskform. Inom samma slägte finnas ofta somliga arter, som
bafva större benägenhet att bilda trädform; andra bafva mera
buskartad växtlighet, hvarföre det misslyckas, eller åtminstone
ej blir vackert, om man vill bilda buskar till träd och träd
till buskar, lika litet som det duger att bilda pyramidformigt
växande växter till hög- eller läg-stammiga med runda
kronor och tvärtom. Likväl finnas växter, som genom beskärning
kunna bildas till hvad form man behagar, t. ex. Gamellier,
Myrtus, Melaleuca o. a. I allmänhet företages beskärningen
vid omplanterandet på våren. De som blomma på våren
planteras först efter blomningen, såsom förut är antydt; hos dessa
bidrager äfven beskärningen kort efter blomningen att förmå
dem bilda starka skott till följande årets blomning. Men skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
