Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anställda försök hafva visat, att till 100 kannor boskapsurin
fordras 1 U svafvelsyra, som, innan den användes, uisp&des med
vatten. Af gips eller jernvitriol äro 3—4 ff för samma qvantitet
urin erforderliga*
§ 14. Den vätska, som utrinner ur gödseihögarne och som
man samlar i en dertill bestämd grop, innehåller ännu mera
gödande förmåga än urin, isynnerhet när urin varit hälld öfver högen.
Den upptog då, ur gödseln, beståndsdelar, bvilka den förr ej ägde
och är särdeles gödande, då den användes i flytande tillstånd, till
vattning för sådane växter, som behöfva mycken fetma. Men äfven
denna användes först efter jäsning, och blandas med svafvelsyra, då
dess jäsning begynner.
I afseende på de oorganiska beståndsdelarne, äro urin och
spillning efter samma kreatursslag mycket olika hvarandra, och
gödningen blir mycket fullständigare, om båda delarne tillsammans
användas. Den, som låter urinen eller dyngvattnet bortrinna, är en
dålig åkerbrukare eller trädgårdsmästare.
§ 15* I trädgårdarne användes äfven till gödning det
häst-strö, som tjenat till drifbänkar, och på flere ställen på landet bestås
till trädgården sällan någon annan gödsel. Denna är rätt väl
användbar, och passar särdeles till att uppluckra en hård eller styf
jord. Dess gödande kraft är icke stor, och bör derföre i större
qvantitet användas, än färsk eller halfbrunnen stallgödsel.
§ 16. Dessa äro de hufvudsakligaste beståndsdelarne af en
god trädgårdsjord och de gödnings- och förbättringsmcdcl man har
att använda, för alt förhöja dess kraft. Man bör likväl akta sig
att göda för mycket, eller att använda för fet jord åt alla växter
utan undantag; somliga arter blifva för mycket retade deraf och
sjukna, unga fruktträd växa för frodigt, och cn för ymnig
växtlighet på qvistar och blad hos fruktträd gör dessa ömtåliga för
frostens förstörande inverkan.
§ 17. Don så kallade goda trädgårdsjorden är lös, men icke
så lös som sand; varm, men icke så bet som kalk; mjuk då den
är våt, men icke seg som lera, och icke hård som denna i torrkan.
Allt efter som trädgårdsjorden har större förråd af sand eller lera,
benämner man densamma lätt eller tung trädgårdsjord.
Benämnio-gen är just icke så alldeles riklig, ty sand i sig sjelf år tyngre än
lera i sig sjelf, men benämningen är allmänt anlagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
