Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TIONDE KAPITLET.
Om grr«6ft<f*4Vvmmari»e.
§ 31. De bäst passande grundstammar äro de, som äro
närmast beslägtade med den sort, som skall förädlas på dem.
Följaktligen hälst äpple på äpple, och päron på päron, söta körsbär
på söta, och sura på sura, tidiga varieteter på tidiga, sena på sena,
snabbväxande på snabbväxande och svagväxande på svagväxande o.
s. v. Man har till och med föreslagit, för att erhålla stammar så
mycket passande som möjligt, att alltid af den sorten man ämnar
fortplanta, först utså kärnor, och sedan förädla de deraf uppdragna
stammar. Men man afviker ej sällan ifrån denna regel, än genom
okunnighet, än genom brist på passande stammar, än då man
åsyftar att uppnå ett visst mål.
§ 32. För att erhålla dvärgträd ympa vi varieteterna af Pyrus
Malus på grundstammar af Pyrus Malus præcox (en buskart), för
att erhålla dvärgträd af päron på Cydonia vulgaris (Qvitten), till
och med på hagtorn (Cratægus monogyna) för samma orsaks skull.
För plommon-dvärgträd användes ock till grundstam ej sällan slån
(Prunus spinosa), men vanligtvis de så kallade Mirabeller, som
hafva en svagare växtlighet än andra plommonstammar. För söta
körsbär användes ej sällan Prunus Mahaleb. Men derigenom att
man ympar svagväxande varieteter på svagväxande grundstammar
af deras egen art, kan man äfvenledes erhålla träd, som hafva alla
egenskaper af goda dvärgträd.
§ 33. Vi ympa eller okulera icke gerna persikor och
aprikoser på vildstammar af deras egen art, utan hellre på
plommonstammar i ändamål att de derigenom må blifva härdigare. Päron
ympas ibland på Sorbus Aucuparia, om man har dålig sandjord, i
hvilken icke päronstammens rötter, men väl sorbus-rötterna finna
tillräcklig föda. Sura körsbär kan man lättare ympa på söta än
tvärtom, och detta sker ibland för att erhålla sura körsbärsträdet
större i växt, hvilket bär blir förhållandet, emedan söta körsbärs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
