Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tomma platser uppstå, och att roten i förhållande titt kronan har
ett alldeles snedt läge. Man kan undvika detta, om man, innan
man ympar, upptager rötterna, skyddar dem under upptagandet för
uttorkning och ympar dem sedan på sätt som nämndt är, under
tak, hvarefter ae, ympade, genast inplanteras i trädskolan på
tillbörligt afstånd,* äfvenledes med ympningsstället under marken.
Att man väljer sådana rotgrenar, som hafva många sugrötter,
samt ptt man efter ympningen stryker ympvax på rotens öfre ända,
rundtomkring ympqvisten på det att ej röta må uppstå, förstås af
sig sjelft. De så efter upptagningen ympade växa väl icke så
frodigt i första året, men man vinner den förlorade ymnigheten igen
i framtiden, derigenom att man erhåller en bättre rot, som efter
planteringen har blifvit försedd med en rikedom af sugrötter.
En fördel af rotympningcu är, att stammen icke erhåller en
sådan ansvällning, som hos ympade träd ej sällan förekommer på
ympningsstället. För stenfrukter, som på detta ställe ibland få
gummiflöde eller en annan sjukdom, är detta förädlingssätt särdeles
användbart.
§ 40. Vid all slags ympning iakttages, att den ej får
företagas under hett solsken, torr blåst eller regnväder, att arbetet bör
ske något hastigt, så att safterna ej torka under tiden, isynnerhet
gäller detta för körsbärsträden; att man vid en sådan ympning,
der stammen afskäres ända ned tili ympningsstället, genast
nedsätter en stör vid den ympade stammen, hvilken bör vara några
fot högre än ympvisten sitter, på det att stören må kunna skydda
densamma för yttre våld, och att sedan, då qvisten växer,
densamma kan fästas, ty den afbrytes lätt genom blåst. År qvisten
deremot insatt vid sidan af stammen, erhåller den till en början
skydd af den ofvanför befintliga delen af densamma.
<$knl*rtnø.
§ 41. Åfven denna förädlings-method var redan känd af de
gamle, men icke så högt i ära som klyf-ymp. Orsaken var att de
vanligtvis satte ögon i alltför tjocka stammar, hvilket, isynnerhet
hos stenfrukter, sällan lyckas väl. Men riktigt använd har denna
förädlings-method många företräden framför de andra. Den är
mindre våldsam, stammen afskäres ej innan man vet att ögat
kommer* att växa ut, och såras helt obetydligt, och om okuleringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
