Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flera blad, och längs efter dessa qvistar, i bladvecken ögon till
qvistar för det följande året. Men vid ett långsammare saftomlopp
derenaot äro ej så många blad beböfliga för att kunna förarbeta
denna safttillgång, och en rik bladbildning btir då icke så mycket
af behofvet framkallad. Safterna kunna i de befintliga bladen
ändock fullständigare ombildas och förädlas, hvilket är erforderligt för
att bilda fruktknoppar och gifva dem näring, till dess de utbildat
sina frukter. Af detta skäl inses också att
§ 47. Æt hvad som hämmar saftens starka uppströmmande
i stam och qvistar, befordrar fruktbildning; och att allt som
underlättar densamma, blir hinderligt för fruktbildningen.
I naturen, der trädet är sig sjelft öfverlåtet, inträffar
fruktbildning först, då trädet uppnått en högre ålder. Saften skall dä
strömma ifrån de yttersta rotspetsarne, långa vägar genom
rotgre-narne, uppför en lång, ofta knutig stam, tilldess densamma upp^
hinner knopparne. Detta förorsakar långsammare omlopp och
följaktligen mer eller mindre rik fruktsättning. Vid odlingen hämmas
saften genom många andra orsaker. Genom ympning t. ex. bildar
sig en callus; saftfibrerda komma att ligga något i oordning,
hvar-igenom saften hejdas. Vidare bar man flera andra inskärningar,
hvilka förorsaka ett uppehåll i safterna; äfven deri genom att
safterna tvingas alt i närheten af roten, emot sin natur, ingå i
der-städes utbildade grenar, bvilka icke ens ligga i det läge som gyn^
nar saftomloppet.
§ 48. Saften strömmar mera till toppen af de qvistar, som
stå mera upprätta, eller som växa fritt; allt tvång, som qvistarne
géHom vidhäftning och böjning undergå, motverkar saft&ndoppet,
isynnerhet om de med spetsarne böjas nedåt.
Der en qvist är mesi i bändning stocka sig väl safterna något
och arbeta derhän att träda ut i ett nytt skott, men är det
sommarskott som böjdes, så äro de här i bladvecken befintliga ögonenännu
icke tillräckligt utbildade för att växa ut, och under tiden är saften
tvungen att söka sig andra vägar. Ar det på våren då qvisten
böjes, fördelar sig saften öfver hela böjningen, och saftsteöntmea
till toppen blir här mera försvagad.
§ 49. Toppning på unga sommarskott bidrager äfven tiU
safternas hejdande på detta ställe9 och leder dem in i andra delar.
Ögonen äro här, som i förra fallet, ännu icke tillräckligt utbildade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
