Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJUTTONDE KAPITLET.
fkm <9e för frwMiraeM bruHUga farmer aeH
deras egena Mager,
Man har isynnerhet i Frankrike uppdragit och försökt en mängd
olika former för fruktträd, af hviika likväl endast få hafva blifvit
allmänt godkända såsom de lämpligaste. Trädbeskäringen och
uppdragningen hafva derstädes verkligen blifvit ett slags vetenskap.
Likväl äro icke alla derstädes föreslagna former tjenliga för vårt
klimat, ej heller utaf betydligt värde, om icke för den som älskar
att uppdraga konstiga former.
De mest brukliga och måhända bästa former äro: 1) högstam,
2) halfslam, 5) hög pyramid, 4) låg pyramid, 5) dvärgstam
med rund krona, 6) spalier.
§ 68. Bogslam är den äldsta, naturligaste, och kanske för
härdiga sorter, eller i ett blidt klimat, den ändamålsenligaste formen.
Trädet erhåller ett vackert utseende, lemnar, pianteradt vid
gån-garne, en behaglig skugga, uppnår i denna form den högsta åldern
och är mycket gifvande. Riktiga högstammar skola hafva en så
hög stam, att en full växt person med hatt kan gå upprätt niider
.deras grenar, eller att man just kan nå nedersta grenen med
handen.
§ 69. Halfslammiga träd äro lägre, deras stam har ej öfver
4 fot till första grenen. Denna form användes endast för
ömtåligare varieteter, i blidare klimat, men för nästan alla, äfven de
härdigare, i hårdare klimat. Den har den fördelen, att träden icke
äro så mycket utsatta för blåsten, att man lättare kan förskaffa
dem skydd bakom murar eller plank, öfver hviika högstammiga
träd uppresa sig; att de erhålla mera af den ifrån jorden
tillbaka-slrålande värmen, och att de förr komma att bära frukt. De hafva
likväl den olägenheten med sig, att man bar svårt att gå under
dem, och att använda jorden under dem för andra växter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
