Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mötte, Norrmännische Herbst Butterbime, Eyewood, Rondelette,
Urbaniste, Svansegg, Wildling von Motte.
c) af Pinttrpäron: Bergamotte de Pentecote, Braunauer rothe
Wioterbergamotte, Furstenceller Winterbergamotle, Beorré
d’Har-denpont, Hochheimer Butterbirne, Liegels Winterbutterbirne,
Jami-nette, Supréme, Colmar, Knights Monarch, Kronprinz Ferdinand
v. Östreich, Mascöns Colmar, Winter Nelis, Engl. lange grtine
Winterbirne, Zoutman m. fl.
§ 133. Qvitten, Cydonia vulgarts, Pyrus Cy donia, hörer
med föregående till samma familj, klass och ordning; växer vild
på ön Creta eller Candia, och har fått sitt namn efter staden
Sy-don, hvarifrån qvitten blifvit förd till Italien och sedermera till
det öfriga Europa.
Ehuru nära beslägtad med päronträdet, skiljer sig detta
ändock betydligt ifrån detsamma i utseende och växtsätt.
Bladen äro äggformiga, helbräddade, på undra sidan ludna, så
ock blomfoderbladen. Blommorna sitta till stor del på qvistarnes
toppändar. Frukten, med guldgul hinna, är starkt luden. När de
äro mogna hafva de en stark lukt, så alt en enda frukt ka_p
parfymera ett boningsrum. Bildar icke, såsom de föregående, pålrot,
utan roten förgrenar sig mångfaldigt och bchöfver derföre icke så
djup jord. De af afläggare eller rotskott uppdragna visa
naturligtvis intet tecken till någon pålrot, och passa derföre bäst till de
lägsta former.
Vi hafva redan, sid. 29, talt om qviltenstammarnes förökning
genom sticklingar m. m., i afsigt att uppdraga grundstammar för
päron-dvärgträd; men man odlar äfven qvittenträdet för dess sköna,
välluktande och för köket förträffliga frukter; isynnerhet användbara
äro de såsom blandade med annan kokfrukl, hvilken sednare
deri-genoin erhåller en särdeles angenäm smak. Till detta bebof skär
man dem sönder i fyra klyftor, torkar och förvarar dem såsom
annan torkad frukt.
För att uppdraga små qvittenträd är utsäde af qvittenkärnor
mest ändamålsenligt. De af rotskott erhållna bilda åter en mängd
rotskott; sticklings-exemplar växa mindre frodigt. Kärnorna gro
svårare ät äpple- och päron-kärnor, till följd af den mängd slem,
som omgifver dem. För att befrämja groningen, bör man genast
efter mogningen lägga kärnorna i vatten och ombyta vattnet, till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
