- Project Runeberg -  Frukt- och köks-trädgården. Fruktträds uppdragning, förädling och skötsel, frukt- och grönsakers drifning samt köksträdgårdens vård /
198

(1861) [MARC] Author: Daniel Andreas Joakim Müller - Tema: Gardening
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 200. Åfvenledes lyckas det en uppmärksam bortikultör att
småningom förbättra eller förädla en och annan köksväxt-varietet,
under det han alltid utväljer de bästa exemplaren, sätter dem iden
jordmän, som bäst passar för dem, lemnar dem godt utrymme, och
sörjer derför att plantan icke behöfver sätta för mycket frö.
Exempelvis må här anföras: För att erhålla en tidig ärt-sort äkta, eller
till och med för att förädla densamma, utsås de tidigaste sorterna
på något längre afstånd än vanligt, och i fall några plantor
deri-bland skulle befinna sig, som börja blomma sednare än de öfriga,
så uppryckas dessa. Af de tidigaste tagas åter de ärtskidor, som
först blifva mogna, oeh så forlfares i flera år efter hvarandra. För
att bibehålla eller äfven förädla en ärtsort, som har långa skidor
med många ärter uti, väljas alltid de längsta skidorna till fröskör»
den, och bortryckas de plantor, som visa korta, o. s. v. Vill man
t. ex. af hufvudkåi företrädesvis erhålla varieteter med platta
huf-vuden, så utväljes de plattaste hufvudena till fröstfind.

§ 201. Men del är ieke nog alt man utväljer de bästa stån~
den till fröskörd; det är äfven ofta nödigt att ibland fröen välja
de bäst utbildade eller dem, som hafva den formen, hvilken man
hufvudsakligen eftersträfvar; detta kan likväl endast företagas vid
större fröslag, t. ex. turkiska bönor ro. fl. Om man vill bafva små
runda sockerbönor, frånskiljer man alla som visa sig vara störst
ocb erhålla en mer aflång form; bos svärdsbönor deremot värderar
man breda, krökta bönor, och fördenskull afskiljer man bär de,
som visa en mera rak och isynnerhet rundaktig form. Så väljas,
bland bondbönor, de största, ifall det är fråga om den stora
Wind-sorbönan, och de minsta, då man har den låga Mazagan-bondbönan.
Ar färgen betecknande för varieteten, så aflägsnas äfven de, som
afvika i färgen, t. ex. bland gröna Mazagan-bönorna eller gröna
ärterna, de som visa en något gulaktig eller brun färg m. m.;
isynnerhet är detta alldeles nödvändigt för det utsäde, som är ämnadt
att lemna fröskörd.

$ 202. I afseende på hybridisation, bör män ej sätta de till
samma slägte hörande nära tillsammans, åtminstone bör, isynnerhet
emellan de till kålslagen börande växterna, afståndet vara 50—100
alnar. Odlar man mänga kålslag, så kan man årligen odla endast
några af dem till fröskörd, men i större mängd, och förvara fröen
till de 2—3 följande åren, under hvilka då andrg kålsorter till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 1 22:02:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mdfrukt/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free