Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bindas vid passande störar. Men man bör ieke binda qvisstante
för nära ihop, h rar igenom solens oeh luftens tillträde förhindras.
De, som blomma ända in på sena hösten, t. ex. somliga
kålstånd, förhindras deruti, genom att man bortskär de yngsta skotten
och borlbryter toppen på de äldre skotten, hvarigenom stånden
tvingas att använda all föda uteslutande för de först påbörjade
fröen, och som efter all sannolikhet endast bos oss komma att
mogna, men under tillströmmande af riklig föda blifva desto bättre
matade. ’
§ 208. Fröskörden bör icke företagas för tidigt. Fröen böra
hafva erhållit den tillhörande rätta färgen, samt vara hårda ocb väl
utbildade. Det är på sådana växter, på hvilka fröen mogna på olika
tider, alltid bättre att man plockar de mogna först och qvarlemnar
de ännu gröna på sina stånd, t. ex. på ärter.
§ 200. Det skördade fröet lägges på en luftig vind för att
torka, och förvaras sedan på en torr plats. De, som sitta i
särskilda fröhus, t. ex. bönor ocb ärter, qvarlemnas helst i dessa
till-dess man ämnar så dem; isynnerhet bör delta iakttagas då man
ämnar förvara dem till liere efterföljande år.
Fröen, som man ämnar gömma länge, förvaras helst på ett
ställe, der temperaturen är låg (ungefärligen 3—5 grader) och icke
lider af starka omvexlingar. Förvaringsrummet bör vara torrt och
icke utsatt för luftdrag. Några graders köld skadar dem icke, till
och med tåla de en längre ihållande köld bättre än en längre
ihållande värme, med det vilkor, att fröet är väl torrt.
§ 210. Grobarheten bibehåller sig bos olika växtarter äfven
olika länge. Gurkor, meloner, morötter, kål o. a. duga ännu efter
några år, då deremot andra icke ens bibehålla gronings-förmågan
ifrån hösten till våren, t. ex. körfvelrofvan. Något bidrager äfven
fröens tillfälliga beskaffenhet. De välmalade, i varma och torra
somrar skördade, hålla sig längre än de brådmogna, magra fröen,
eller de som hafva mognat efter på vind eller i kammare.
ÖfverviB-tringslokalen bör också härvid tagas i betraktande. I en låg
temperatur, alldeles afslängde ifrån luftens inverkan och blandade i
färsk jord, hålla fröen sig, utan undantag, i många år, såsom vi
se att en djupt utgräfd jord alltid änriu innehåller några frön sem
gro, om dessa också legat i många år. Jag påminner mig, att på
ett stycke jord, som blifvit rajoleradt kort efter att derf odlades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
