Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 8. Jag är böjd för att äfven räkna Grottorna, som man
ibland anträffar i trädgårdar, till byggnader. Man kan anse dem
för de naturligaste byggnader, ty de blifva fula eller upphöra
att vara grottor, då de förråda den minsta konst, eller ock då
de äro uppförda på för dem icke passande platser. De böra
uppföras så, som man finner dem här och der i naturen, af
öhuggna stora stenar, ej efter vinkelmått ochsänklod; de kunna
omrankas af slinger- och krypväxter, och äfven vara något
gömda under buskar. Man får ej uppföra dem på jemna planer
och leende ställen, utan något aflägset eller ensligt emot
klippor eller berg, helst i närheten af ett sorlande vatten.
Meningen med grottor är att uppväcka eftertanke och melankoli, och
, scenen omkring dem måste derföre bildas i öfverensstämmelse
dermed. — I uppförandet af grottor bör man vara sparsam,
ty äfven i sjelfva naturen äro de sällsynta.
§ 9. Man efterbildar äfven berg, och jag skulle vilja
räkna äfven detta till den naturliga (trädgårdsmästarens)
byggnadskonsten. Yi kunna ej uppresa dem af ett enda stort stenblock,
såsom naturen har bildat sina flesta berg; icke eller kunna vi
uppföra dem kolossala som hon. Men vi träffa äfven i
naturen lägre klipptrakter af större eller mindre stenar, och här
kunna vi efterbilda henne. Yi finna att dessa stenar framstå
mer och mindre, att jord har samlats emellan dem och att de
ofta ligga i en och samma rigtning. Så kunna äfven vi ordna
dem. De finna bäst sin plats vid en sjö eller vid trädgårdens 7
ytterstå ända, och kunna väl användas för odling af sådane
berg- och fjällväxter, som ej vilja trifvas på slätmark. I
afse-ende på växtodlingen, är deras ändamålsenligaste form en något
långdragen kulle, med rigtning från söder till norr och lutning
af 15 till 35 grader på sidorna.
De mindre växthus eller drifverier, som icke kunna erhålla
-en vacker arkitektur, byggas mera i närheten af
trädgårdsmästarens boställe. För dylika drifverier och för drifbänkar har man
gerna en särskild, ifrån den öfriga trädgården genom inhägnad
afskild plats. A dess norra sida uppföres gerna en hög mur
eller ett plank, eller uppdrages en hög granhäck; på de andra
sidorna och framtill planteras lägre häckar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
