- Project Runeberg -  Afhandling rörande mechaniquen med tillämpning i synnerhet til bruk och bergwerk / Del 1 /
3

(1794-1800) [MARC] [MARC] Author: Eric Nordewall, Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nyttan häraf, få väl fora Sättet at utröna kropparnes fpecifi- ,
ca tyngd, skall längre fram vifas.

8» Tyngds Medelpunkt kallas det ställe innom eller utom en
kropp, Som, då det uppehälles, Sätter kroppen i jämn vigt, ehyad
ställning den eljest får.

9. Ror elfes Storlek, Quant-itas Motus, eller Mom entum,
kallas den rörelSe ,en kropp äger, både i anSeende til deSs hastighet
och tyngd; Så at, om tvänne kroppar äro lika tunga, men röra
Sig med olika hastigheter, eller ock röra fig.med lika hastigheter,
men äro olika tunga ; Så Säges i förra fallet deras Momenter
förhålla fig fom hastigheteme, och i det Senare Som tyngderne, det
är: RörelSens Storlek uttryckes igenom tyngden multiplicerad med
hastigheten.

IQ. Lefvande Kraft källas den, hvarmed en uti rörelSe stadd
kropp Söker at Sätta en annan kropp i rörelSe, och Död Kraft
däremot den, Som til intet göres af någon annan lika stor kraft,
och hvaraf ingen rörelSe upkommcr.

Om Tyngder.

II. Som Mekanikens föremål är at upfordra tyngder, eller
Sätta dem i rörelSe, Så är nödigt at veta huru de vid hvarjehanda
tilfällen kunna utrönas. Sådant’ sker vanligen genom vägande, det
är: jämnförande med andra förut bekanta tyngder, fem vi kaste
skeppund, lispund, skålpund, lod, m. m. Men emedan denne
utväg icke altid är tilräckelig., Så måste man vara betänkt på
andra. Man -har, til exempel, nödigt at veta tyngden af det
vatten , Som på viSs tid genom et pumpverk upfordras ur en grufva,
hvars djup man känner. Man vil veta vigten af det stångjärn ,
gjutgods, -m. m., Som, enligt ritning, kommer at åtgå til en
förestående byggnad. Man beböfver känna tyngden af et groft
stenblock, Som skall framföras, med mera. V-id dessa och dylika fäll
äger vägning icke rum, utan tyngden måste genom uträkning
finnas. Men denne uträkning kan ej heller vara fvår, när man
erinrar fig, at om man allenast känner kropparnes fpecistca tyngder,
©ch vet huru mycket en vifs rymd af någondera, til exempel
vatA 2 ten,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 17:50:39 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mechaniq/1/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free