Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lagd vid den grundaste Sidan af strömmen; men för det nedra m
damm EF tvärtöfver den famma; få är af det föregående klart,
at om allenast vattenytan vid denna damm höjes få mycket at hon
kommer öfver botten i strömmen vid G, vid öfra fallet, måfte
straxt vattnet ofvanför det famma begynna at stiga, utan at å
dammen CD någon höjning blifvit gjord.
402. Äfven fom vi finne vattenytan ;uti en ström fänka fig,
■när deSs bräddar utvidgas, få måste hon tvärtom höja fig när de
hopdragas, eller deSs bredd förminskas. Men alt Som detta sker,
måste ock hastigheten ökas, och Således genom en mindre öpning
en lika mängd vatten framrinna, Som förut genom en större. Det
är vid stera tilfällen angeläget at veta, åtminstone något nära, i
hvad mån djupet ökas eller ytan höjes, alt Som öpningen göres
mindre. Man vill, til exempel, tvärt öfver en ström anlägga en
bro på pelare eller stenkistor, Så är klart at strömmens öpning,
eller deSs genomskärnings-area, därigenom minskas, och at
vattenytan ofvanför bron Sedan kommer at stå högre ån förut. Frågan
blir huru mycket? Vore strömmens genomskärning rectangulair på
det stället, hvarest bron kommer at anläggas, Så skulle altid
vattnets djup, efter updämningen, komma at vara til deSs djup före
den Samma, Som cubik-roten ur qvadrat-talet af strömmens bredd
före dämningen, til cubik-roten ur qvadrat-talet af bredden efter
dämningen. Det är: om VABV (Fig. 213) föreställer strömmens
genomskärning före updämningen , och CD defs bredd fedan
bro-kistornes bredder vore afdragne, famt UU vattenytan efter updäm-
3 __ 3_________ ,
ningen, få skulle CU vara til VA fom \rAir til \/CD~ a).
403. Och ehuruväl det förhåller Sig något annorlunda, då
genomskärningen är en oredig figur eller et fegment; få är dock
skilnaden icke mera betydande, än at man i practiken, äfven vid
fådane tilfällen, kan betjena fig af famma Regel, fedan man
likväl förut enligt Art. 391 reducerat genomskärningens area til en
rectangel.
404. Vi
.0) Bossur’s Hydrodyn. T. 2 p. 239.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
