Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
)
( øs
dryg kostnad, utan låte Sig ock näppeligen på et och famma
ställe verkställa.
At åter igenom jämnförande, af effecterne vid stera redan byg.
de verk utröna vattnets olika verkan efter förenämde fär/kilta
omständigheter, är den väg man härtils vanligen gått, til
erhållande af den kännedom vi för närvarande härutinnan äge: och det
är lätt at finna ej allenast huru mödofam denne väg måste vata,
utan ock huru fvårt, om icke omöjeligt det vil blifva, at på den.
famma komma til målet, då til utredande af hvarje färlkilt
omständighet nödvändigt fordras at alla öfriga skola vara de famma;
och huru fällan inträffar icke detta? Och i 2nfeende til fjelfvaef.
fecterne, huru olika äro icke desse, äfven då de äro af famma
slag, och huru fvårt är icke ofta at med fäkerhet kunna
jämn-föra dem fins emellan, eller med tyngder, fom upfordras meden
vifs jämn hastighet a)?
441. Man har därföre i fenare tider begynt at tänka uppå,
huruvida man af förfök, anstälde i fmått, skulle med någon
til-förlitelighet kunna stuta til förhållandet i stort, och at Således på
en gång, och likafom uti et compendium, kunna vinna all den
förfarenhet fom eljest igenom en lång omväg med möda stodo at
erhålla. Man har väl ock igenom de förfök, fom i detta
affeen-de härtils blifvit anstälde, vunnit den uplysning, fom man skäli*
gen däraf kunnat vänta, få länge fom man icke sträckt fm
förmodan längre, än at verkan af ändring uti skofvellag och
stuprännor, famt vattenhjulets lastning, nödvändigt borde vifa fig på
enahanda fätt och hafva famma förhållande i fmått fom i stort, och
at man fåledes om rätta användandet af en gifven vattendrift väl
härigenom kunde blifva underrättad; men man har icke förr än
på dessa Sista åren sträckt fin forskning ända därhän, huru man af
[-Såa)-]
{+Så-
a)+} Vi kånne, til exempel, annu altfor ofullkomligt den last, fom motverkar
uti valsverk, Mrverk, bärvindar, fågqvarnar, mjölqvamar, lerbråkar,
m. m., för at, med nägon fäkerhet, kunna göra jåmnförelfe emellan
deras effecter, och emellan effecten vid nägon af defla och effecten uti en
jämn opfordring«.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
