- Project Runeberg -  Afhandling rörande mechaniquen med tillämpning i synnerhet til bruk och bergwerk / Del 2 /
172

(1794-1800) [MARC] [MARC] Author: Eric Nordewall, Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

är hårdt: at ändarne fjpetfas och med en frisk hets vällas, utan
järnets förbränning: at om en stång Spricker uti vallen, vid
på-drifningen, duger den intet vidare at vällas, emedan järnet af
väll-hettan blifver skört, utan omSmidning: at ringarne pådrifvas med;
Sättstampar, brunvarma, och afstäckas med vatten, då de kommit
på Sitt rätta rum: at ringarne ej behöSva drifvas närmare til
hvar-andra än på 4tum: at ringandet sker starkast, där största
påkännin-gen är, ungefär fom fes på hammarställningens Planritning Tafv
XVI. Fig. i.

Pä en hammarhjulstock af II \ eller 12 alnars längd, då
tackjärns-lyftarmar nyttjas, plägar icke fordras mer än högst 40
eller minst 38 ringar; men då träarmar brukas, och då hjulstocken
kommer at få en tilökning af 3 alnar uti längden, med fodring
för lyftarmarne, måste främsta delen eller hufvudet, framom famma
armar, vara helt tät ringad, för at icke brännas af det heta järnet»
Härtil behöfvas minst 30 och fåledes 70 eller 74 ringar in astes,
då både lyftarms-fodringen och äfven stocken därunder skall
vara ringad. Denne främsta ändan, eller hjulstockens hufvud,
blifver då något conisk affpetfad.

Til ringjärnets Säkraste afhuggning för hjulstocks-hufvudet,
mates då allenast den största och minsta ringens längd, näst
hufvud-ringen: alla stängerne läggas Sedart i bredd, då emellan det
längsta och minsta märket fnörflås, eller drages räta lineer öfver alle—
Sammans, hvarefter de fedan afhuggas och vällas famt i famma
ordning pådrifvas. Sker detta förstktigt, få undvikes den
olägenhet och förfvagade styrka, fom ofta fpörjes däraf, at en del ringar på
hufvudet af hjulstocken Sitta helt löfa, och skalra med et obehage*
ligtljud, under hammarens gång. Huru mycket stångjärn i
anfeende til vigten, fom inalles härvid åtgår, är väl mycket olika. I
allmänhet kan dock räknas, at hvarje ring bör väga 2- lispund,
och fyra armjärn ungefär 12 lispund eller något däröfver, alt
ham-, marvigt, hjulnålarne oberäknade.. At hjulstocken ej må lida ak för
Stort våld af lyftarmarnes starka ryckande och brytning emot
fyrträden, då träärmar brukas, inläggas under hvarje arm
järnske-mor, 5 a 6 qvarter långa, 5 a 6 tum breda och en tum tjocka,

hvilke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 5 17:51:17 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mechaniq/2/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free