Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förbundets verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
försökte att på andra vägar komma fram till en nedskärning av
lönerna.
Genom beslut den 29 juni 1921 uppdrog Kungl. Maj :t åt särskilda
kommitterade att utreda frågan om ordnandet av statsanställda
kvinnliga befattningshavares avlönings- och pensionsförhållanden. I
oktober 1923 framlade denna kommitté sitt betänkande, vari förslag
framfördes avseende ej blott ordnandet av förenämnda befattningshavares
avlönings- och pensions förhållanden, utan även omreglering av de
manliga tjänstemännens löner med inpassning och tillämpning av den
förut ifråga om dyrtidstilläg"gen tillämpade behovsprincipen.
Förslaget som på sin tid utförligt refererades rönte omedelbart efter sitt
offentliggörande från olika håll bland de manliga befattningshavarna
en synnerligen kraftig gensaga.
Statstjänarnas Centralorganisation, till vilken, som förut redan
nämnts, förbundet då var anslutet, upptog även omedelbart förslaget
till behandling och ingav den 9 januari 1924 en framställning till
Kungl. Maj :t, vari påyrkades, att det föreliggande förslaget i vad
det avsåg ingrepp i de manliga tjänstemännens löner icke skulle
föranleda någon åtgärd. Kommunikationsverkens lönenämnd hade
jämväl förslaget till behandling med resultat, att majoriteten inom
nämnden uttalade sig för, att de kvinnliga tjänstemännens löne- och
pensionsförhållanden borde ordnas oberoende av de manliga
tjänstemännens löner. Detta blev även sedermera fallet i det att
lönebestämmelserna från och med den i juli 1925 förblevo oförändrade för de
manliga med den ändringen dock att lönegraderna omnumrerades. Så
exempelvis kommo lokomotiveldare att tillhöra 7 :de i stället för 3 :dje
och lokförare I2:te i stället för 6:te lönegraderna.
Såsom förut omnämnts rådde särskilt bland lokeldarna missnöje
med löneregleringen i juli 1920 och åtgärder vidtogos ju redan
omedelbart för att få en ändring till stånd vilket dock icke lyckades. Till
följd härav beslöt kongressen 1921 i enlighet med väckt motion, att
åtgärder skulle vidtagas för att lokomotiveldare, som innehaft 7 :de
löneklassen i 3 år, skulle uppflyttas i 8 :de löneklassen. På grund av
rådande depression kunde förbundsstyrelsen först under senare delen
av år 1923 ånyo upptaga ärendet till behandling och framförde därvid,
sedan respektive avdelningar blivit hörda, till Kungl. Järnvägsstyrelsen
det av kongressen ställda yrkandet. Kungl. Styrelsen fann sig
emellertid icke kunna tillstyrka den gjorda framställningen ehuru tvenne
dess medlemmar, vilka mera ingående kände till lokomotiveldarnas ar-
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
