Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lokomotivpersonalens tjänstgöring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som ganska ofta får tjänstgöra 15 å 20 timmar å rad. De olyckor som inträffat
hava ofta, om icke direkt så indirekt, stått i samband med överansträngning hos
lokpersonalen, vadan det med hänsyn till de resandes säkerhet bör i lag stadgas
att tjänstgöringstiden för lokpersonalen, vid normala förhållanden, under inga
omständigheter får överstiga åtta timmar på dygnet, eller där detta på grund av
särskilda omständigheter icke lämpligen låter sig utföra, högst 48 timmar i veckan,
så jämt fördelade som möjligt. Tillika uttalar sig kongressen mot den klausul i
kontrakten, som stadgar tvång för personalen att tjänstgöra ’när och var så
påfordras’ alldenstund det visat sig, att detta stadgande utgör ett medel till
maktmissbruk av det underordnade befälet, vadan bemälde klausul bör ändras, begränsas
eller helt borttagas. Till vederbörande järnvägsmyndigheter ställer kongressen
slutligen den frågan: Är en förare eller eldare som genom för lång
tjänstgöringstid blivit överansträngd, vid inträffad olyckshändelse ansvarig för sina handlingar?"
Som synes av denna resolution tar kongressen kraftigt itu med
missförhållandena och ställer vederbörande mot väggen beträffande ansvaret
för det rådande tillståndet. Säkerligen medförde också den aktion
som dessa lokomotivmannaföreningar igångsatte i såväl press som hos
regering och riksdag en förbättring i dåvarande befäls uppfattning om
förmågan hos en lokman att kunna tjänstgöra. Några normerande
bestämmelser för tjänstgöringens ordnande lyckades man dock ej
framskapa. Den av lektor P. P. Waldenström vid 1903 års riksdag
väckta motionen ang. lokomotivpersonalens kompetens, tjänstgöring
m. m., innebärande förslag om skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran
om utredning i berörda frågor, blev visserligen av riksdagen antagen,
men vederbörande järnvägsmyndigheter lyckades dock förhindra
fastställandet av några normerande bestämmelser.
I ett av de första löneavtal som träffades vid E. J. blev emellertid
även tjänstgöringstiden föremål för reglering. Den 20 april 1907
fastställdes vid Göteborg-Borås, Stockholm-Västerås Bergslagens,
Gävle-Dala och Grängesberg-Oxelösunds järnvägar för den åkande
personalen en tjänstgöringstid av 260 timmar per månad beräknad till
30 dagar, därav högst 240 timmar tidtabellstid. Trots att
snälltågstjänsten evalverades med i tim. och 16 min, ansågs likväl detta avtal
som synnerligen otillfredsställande för lokomotivpersonalens
vidkommande.
Vid de förhandlingar som sedermera under år 1908 upptogos i
avsikt att utröna möjligheten av att framskapa ett riksavtal vid landets
enskilda järnvägar beträffande allmänna bestämmelser, därvid vår då
nybildade organisation även var representerad, utformades ävenledes
föreskrifter angående lokomotivpersonalens tjänstgöringstid. I det av-
179
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
