Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
omkring så spanskt som blott en nybakad
tjugu-sjuårig far kan göra.
Plötsligt ropade han:
Nej titta bara! Gumman Pflöke är ute och
flaxar!
Far och mor hade varit hos fru Hollander och’
voro på väg till fröken Utter, som bodde i den
då för tiden lantliga nejden på andra sidan ån.
Längs med ån kom nu gumman Pflöke singlande
fram kors och tvärs som ett ljusbländat nattdjur.
Låt oss vända, föreslog mor, som var en smula
vidskeplig. Men far ville raljera.
Jag ska tjusa till gumman, sa han. Vänta bara!
Han hälsade på det mest älskvärda sätt. Och
far kunde vara älskvärd! Gumman stod där
vacklande och osäker inför min långe, smärte far, såg
ned i marken men kastade ibland en hastig kisande
blick upp mot hans ansikte. Far skildrade på
nytt den lyckliga händelsen, prisade sin hustru,
prisade sin son, prisade sin lycka!
Kom och titta på pilten! avslöt han. Den tål
att se på! Kom och stå fadder, fröken] Pflöke!
Gumman nöp ihop munnen.
Inte ska löjtnanten göra narr av stackars gamla
fröken Pflöke! Inte menar han, att jag ska stå
fadder?
Kom och stå fadder! upprepade far, skrattande.
Efteråt sa mor: Det skulle du inte ha sagt!
Tänk om hon kommer!
Bah! sa far. Pflökan är minsann inte så dum att
hon inte förstår skämt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
