Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
Ljung gick in till henne för att höra hur det
var fatt. Han kom snart tillbaka och sa:
Det är ingen fara. Hon har ont i halsen. Hon,
är så hes, så hon får inte fram ett ljud. Men nu
har hon lindat ett halft dussin strumpor kring
halsen så att nu ska hon väl bli bra.
Vi spelade en timme och vi spelade två eller
kanske tre. Plötsligt fick jag oro i kroppen. Jag gav
korten åt en annan pojke och började ströva
omkring i huset. Överallt var det sorl och stoj,
läx-rabbel eller kortdunk. Jag gick in i det enda tysta
rummet. Där brann varken ljus eller lampa men
gaslyktan utanför gav ett någorlunda starkt sken.
Fröken Leontin satt i närheten av fönstret. Jag gick
fram till henne och frågade hur hon mådde. Hon
öppnade munnen men fick bara fram en väsning.
Då frågade jag om vi inte skulle hämta doktorn.
Hon slog avvärjande med handen. Så tog hon
plötsligt min hand och höll fast den. Hon kramade
den gång på gång och tycktes inte vilja släppa
den. Hur länge ska jag stå här, tänkte jag och
gjorde mig slutligen lös.
Jag återvände till Ljung och Medardus. Spelet
fortgick och jag ställde mig bakom den pojken,
som hade mina kort. Jag höll min högra hand på
hans axel. Då säger Medardus:
Love, du har gjort dig illa. Du blöder.
Han pekade på handen. Jag lyfte den och synade
den. Där fanns fem blodmärken. Jag vet inte hur
länge jag stod och stirrade på dem, innan det gick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
