Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
nalkades och bugade, men räckte icke fram handen.
Bernhusen som sträckt fram sin viftade en smula
tafatt med den i luften och utbrast med smattrande
stämma:
Det gläder mig ofantligt att herr kyrkoherden
efterkommit min kallelse. På min salig fars tid
var förhållandet mellan patronus och kyrkoherde
hjärtligare än nu; men jag var likvisst övertygad
om att min önskan skulle bli respekterad!
Jo, det var du! mumlade vi pojkar och prästen
svarade:
En kallelse har jag efterkommit, herr baron och
kammarherre; men icke er. Jag har hört att en
sjuk person i ert hus önskar prästerligt bistånd.
Det är för mig en befallning. Jag har också
hört att mina ämbetsbröder uppställt visst villkor.
Jag kan icke dela deras uppfattning. När
själanöd ropar, uppställer jag icke villkor. Däremot
har jag en bestämd önskan att framställa till herr
baronen och kammarherren.
Bernhusen beviljade med en nådig handrörelse
denna ännu outtalade önskan.
Nämligen, fortsatte prästen, att ni, herr baron
och kammarherre så länge jag vistas under ert tak
förblir stående här på gården just där ni nu står
och som nu med blottat huvud. Detta som ett yttre
tecken av den vördnad, ödmjukhet och ånger, ni
bör känna.
Vasa? avbröt Bernhusen. Vasa? Vördnad!
Ödmjukhet!
Vördnad fast icke för mig, Herrens tjänare, ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
