Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första avdelningen - V. Hemma igen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såg han mycket värre ut än han inbillade sig. Vad
mr Bronson såg var en gosse med mössan och rocken
betäckta med smuts, hela ansiktet nedsölat efter
slagsmålet och framför allt med en illa uppsvälld näsa,
en blånad över ögonbrynet, en sönderriven och svullen
läpp, en klöst kind, ännu blödande knogar och en
skjorta, som var söndersliten uppifrån och ner till
livet.
»Vad skall det här betyda?» lyckades mr Bronson
slutligen få fram.
Joe stod stum. Hur skulle han i en enda kort mening
kunna redogöra för alla kvällens äventyr? Ty allt
måste tas med i förklaringen på att han var så illa
tilltygad.
»Har du förlorat talförmågan?» frågade mr Bronson
litet otåligt.
»Jag har . . . jag har ...»
»Nå?» sade fadern uppmuntrande.
»Jag har . . . nåja, jag har varit nere i Avgrunden»,
lyckades Joe till sist stöta fram.
»Ja, jag måste erkänna, att du ser så ut — och det
i allra högsta grad.» Mr Bronson talade strängt,
men om han någonsin ansträngt sig för att dölja ett
leende, så var det nu. »Jag antar», fortfor han,
»att du inte syftar på syndarnas boning, utan snarare
på någon viss plats i San Francisco, eller hur?»
Joe gjorde en åtbörd nedåt Union-Streeet och sade:
»Ja, där nere.»
»Vem har hittat på det namnet?»
»Det har jag», svarade Joe, som om han bekänt
ett stort brott.
»Det är säkert mycket träffande och vittnar om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
