Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - XVI. Frisco Kids syskrin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde inte finna något samband mellan de där båda
flickorna, och för resten voro flickor alldeles för
enfaldiga varelser för att man skulle slösa bort någon tid
på dem. Han rodnade verkligen, tänkte han, då han
såg den matta glöden på den andres kinder. Han
kände en omotståndlig skrattlust, men försökte
bekämpa den.
»Nej, nej, skratta inte!» utropade Frisco Kid, i det
han ryckte papperet till sig och lade ner det i syskrinet
igen med darrande händer. Sedan fortfor han
långsammare: »Jag tänkte ... jag . . . jag tänkte nästan
att du skulle förstå mig och . . . och ...»
Hans läppar skälvde, och hans ögon glänste av en
ovanlig fuktighet, då han hastigt vände sig bort.
I nästa ögonblick satt Joe bredvid honom på britsen
och lade sin arm omkring hans liv. Driven av en
instinktlik impuls hade han gjort detta, innan han tänkt
sig för. För en vecka sedan skulle han aldrig ha
kunnat tänka sig i en så löjlig situation — med armen
omkring en pojkes liv; men nu föreföll det honom som
den naturligaste sak i världen. Han förstod icke
varför, men han visste, att detta var av den största
betydelse för hans kamrat.
»Gå på och berätta», sade han ivrigt. »Jag skall
nog förstå.»
»Nej, det skall du inte, det kan du inte.»
»Jo visst. Gå på bara.»
Frisco Kid andades tungt och skakade på huvudet.
»Jag tror inte att jag skulle kunna det i alla fall. Det
är bara saker och ting som jag känner, och jag vet inte
hur jag skall uttrycka dem i ord.» Joe klappade
honom lugnande på axeln, och han fortfor: »Jo, det
in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
