Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 1. Landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDER MEDELTIDEN. 61
Hemmantal. Folkmängd.
Uppsala stift (= Uppland och Gestrikland 10,307, ung. 103,070.
Linköpings » (Gotland ej inräknadt). 18,128, » 181,280.
Skara » 14,696, » 1146,960.
Strängnäs » 7,746, » 77,460.
Vesterås » 6,667, » 66,670.
Vexjö » 2,965, » 29,650.
Samma tabell angifver för
Norrland (utom Gestrikland, Jämtland och Härje-
dalen)h- 10,137.
Finland. 32,831.
Slutsumma för hela riket 103,477. 1,034,770.
Om vi sammanställa siffrorna för de fem perioderne 1320—1322,
1332—1350, 1351—1353 och 1560
1320—22. 1332—50. 1351—53. 1560.
Uppland och Gestrikland 98,120. 104,640. 53,510. 103,070,
Linköpings stift 101,360. 132,480. 89,600. 181,280,
Skara » 62,900. 77,760. 38,400. 146,960,
Strängnäs » 76,920. 129,020. 76,800. 77,460,
Vesterås » 33,460. 65,380. 46,080. 66,670,
Vexjö » 11,520. 13,440. 11,520. 29,650,
finna vi, att i Uppland och Gestrikland har siffran hållit sig ganska
jämnt under normala förhållanden, Linköpings och Vexjö stift visa
en stadig tillväxt, Skara stift håller sig jämnt vid de två första
epokerna, men. visar år 1560 en stor tillväxt, hvilket finner sin
förklaring deri, att icke hela stiftet var skyldigt att betala peterspenning.
Egendomlig är förhöjningen för Strängnäs stift 1332—1350 i
motsats till de hvarandra motsvarande siffrorna för 1320—1322 och 1560.
Den ytterligt låga siffran för Vesterås stift 1320—1322 torde få anses
bero på bristfällig uppbörd eller på andra, nu icke kända störande
omständigheter. Men ett framgår ur dessa siffror med
öfverväldigande beviskraft — det stora afbräck, som den stora dödens
härjningar måste hafva gjort i jordbruk, i handverk, i alla förhållanden,
så mycket mera som kort efter farsoten följde krig efter krig, mellan
k. Magnus och hans son Erik, mellan k. Magnus, Håakan och 2Albrokt,
mellan dr. Margareta och k. Albrekt. Det kan icke väcka någon
förvåning, om slutet af 1300-talet i vår kulturhistoria förråder en viss
mattighet och en icke ringa benägenhet för upplösning af de gamla
förhållandena. Man var icke mer än menniska.
För Halland ega vi i k. Valdemars jordebok en förteckning öfver
inbyggare-antalet i de olika häraden, således inemot midten af
1200-talet. Vi finna der för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
