Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 3. Allmogens lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STUGAN. 143
utan eldstad; de förre kallades arenshus och voro enligt k. Magnus
Erikssons landslag tre, nämligen stuga, stekarehus och kölna.
Oberoende af dessa grupperingar är man uppenbarligen berättigad
att göra skilnad mellan stugan å ena och alla de öfriga husen à den
andra sidan. Stugan var gemensam för alla, de andra husen hade
deremot hvart och ett sin särskilda uppgift. Stugan fick derigenom
karaktären af gårdens hufvudbyggnad, de andra voro allenast bibyggnader.
Stugan, som tydligen bildar en motsvarighet till den isländska
och norska skålen, måste antagas hafva varit en långsträckt, rektangulär
byggnad, knuttimrad, med jämförelsevis låga väggar, högresta gaflar
och i följd deraf högrest tak, bildadt af plankor, som voro
öfverklädda med näfver, samt torf eller halm. Denna beklädnad hindrades
från att glida bort genom bräder, som voro ställda å kant utmed
takets sidor. Vid gafvelns öfversta ända sprungo dessa kantbräder
ut och korsade hvarandra — de s. k. vindskederna, hvilkas
öfversta ändar voro utskurna i skepnad af djurhufvud (orm, häst o. s. v.).
Någon skorsten stack icke upp öfver taket, utan steg röken upp genom
en i detta anbragt fyrkantig öppning. 1
Man torde i allmänhet icke hafva trädt genom ytterdörren
direkte in i stugan. En sådan anordning hade låtit, så snart dörren
öppnades, blåst, regn och snö intränga i rummet, der man ville vara
skyddad mot luftens omildhet och obehagligheter, och under tider,
då den personliga säkerheten ofta var hotad, var det oklokt att
bereda en ovän tillfälle att med allenast ctt steg komma in i stugan.
Man förlängde derför stugan utanför den ena gafveln, så att der
uppkom ett smalt förrum, hvars längd var lika med stugans bredd, ett
förrum, som befann sig under samma tak som stugan och utåt
begränsades af cn gafvel alldeles lik stugans egen. Detta förhus delades
midt itu af en vägg. Den inre delen, försedd med eget platt tak,
1 Helsingelagen viþerbobalken kap. 15: göra ett hus i fyra knutar. — Olaus Magni,
bok 12, kap. 2: de fyrkantiga husen äro vanligare, sammansatta af de gröfsta
stockar, underbart väl hopfogade i hörnen; deri visar sig mästarnes skicklighet. —
Densamme, bok. 9, kap. 10: nordbornes hustak äro gräsbevuxna liksom ängarne. —
För drakhufvudena såsom den öfre afslutningen å vindskederna tala en del
arkitektoniska detaljer i kyrkor, på relikskrin o. s. v. Hästhufvuden såsom
ändornament förekomma ännu på flere orter i Sverige, t. ex. i Ransbergs sn,
Vestergötland; samma ornament är vanligt i Holstein, Lüneburg och Meklenburg. För öfrigt
är det möjligt, att vindskederna, formade som ormkroppar, ibland sträckte upp de
om hvarandra lindade stjertarne såsom ett ändornament för gafvelspetsen, under det
de med hufvudena sköto ut öfver takets nedre hörn. Vigfússon antager, att ordets
förre del afser just den vridna ormkroppen. — Lagarne omtala sällan enstaka delar
af byggnader. Jag har icke antecknat mera än ås =— bjelke, fästeband och
väggband, af Verelius och Schlyter tolkadt som den öfversta stocken på
långväggen, som genom de dervid fästa tvärbjelkarne sammanbinder hela huset, samt
varträ, enligt Schlyter »ett obekant ord, som synes betyda takstol eller någon
annan till husbyggnad hörande sparre». — Huruvida man i Sverigc användt samma
stafkonstruktion som i de norska träkyrkorna, är icke fullt visst. Det synes dock,
som om Skagens kapell, en gammal offerkyrka på Tiveden, varit så bygdt (jfr
Lindskog, Beskrifning om Skara stift h. 4, s. 102 f.) och möjligen syftar ordet
hörnstock i Vestgötalagen på samma byggnadssätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
