Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 3. Allmogens lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
REDSKAP. ÅTERBLICK. 153
ibland ämnade att hängas öfver elden. 1 Kött och fisk stektes på
spett (bradhespjut eller bradhespith) eller i panna (bradhepanna) eller
å halster. Mjölken förvarades i kärl, som kallades bytta eller
käralde; i kärnan förvandlades hon till smör, i ostkaret till ost.
I öfrigt förekommo såar (fig. 66) och andra kärl (fig. 67).
Lika nödvändiga som kokkärlen voro bryggredskapen; ölet var
nationaldrycken och tillverkades i hvar gård. Bryggpanna och brygg-
redskap omtalas derföre ofta i handlingarna.
Till uppsättningen i en gård hörde äfven flere redskap, vedyxor,
bolyxor, bredyxor och andra verktyg för slöjd, vapen att använda i
örlig och på jagt, fiskredskap, åkerbruksredskap o. s. v. Jag får till-
fälle att tala om dem i ett annat sammanhang.
Innan vi lemna stugan kasta vi ännu en blick in i henne för att
få ett totalintryck. Inre tak fattades, man såg icke blott
timmerväggarna, utan äfven insidan
af yttertaket, som af den dag- RIZI =
ligen uppstigande röken er- KLIJLIKD 6. — (C.
hållit en mörk färg. 2 Genom Őiiv. v Unl ==
dörren kom ej mycket ljus in, — 2 —
ty det måste först passera för- ]
stugan. Väggfönstren, när
sådana funnos, voro små och
utöfvade ej stor verkan. Den
egentliga belysningen kom från ]
vindögat i taket, och det är
lätt att tänka, huru effektfull
den skulle vara. Ibland stod
stugan tom, när folket, såväl
qvinnor som män, voro sysselsatta med arbete ute. Att icke deltaga
i arbetet, var orklöst. Att uppehålla sig i närheten af härdens värme, att
sitta i askan, som det på medeltidens språk heter, var vanhedrande.
Qvinnorna, som hade mera arbete inomhus än männen, vistades oftare
i stugan än de. Till måltiderna samlades dock alla i stugan och
särskildt om aftonen, kring den muntert sprakande elden på härden,
qvinnorna spinnande, männen slöjdande, rådplägande, förtäljande,
sjungande. Till sist kom den stund, då man gick till hvila. Dessförinnan
67. Huslig interiör.
Fig. 67. Qvinnan spinner å slända med ullen bunden vid hufvudet, mannen
bär två träkärl, båda lysa sig med tillhjelp af brinnande torrvedspinnar, som de
bära i munnarne. Efter Olaus Magni.
1 Den kettil öfver elden hänger. (Ivan och Gavian v. 396.)
2 Tydligen var man dock i ordentliga hus angelägen att minska spåren af röken. »I
ett fattigt hus», heter det i en af den hel. Birgittas uppenbarelser, »finnas smutsiga
och orena väggar, skadlig rök och fult sot.» Orden förutsätta, att det såg
annorledes och bättre ut i hus, der armodet icke gjorde folket likgiltigt för
utsecndet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
