- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Första delen /
159

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 3. Allmogens lif

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

BADSTUGA. 159

Om visthus, nöthus och hästhus eller stall behöfver jag icke lemna
några vidare upplysningar. Deras bestämmelse är klar och
inredningen få vi tänka oss i hufvudsak lik nutidens. I nöthuset omtalas bå s.

Till beredning af det för ölbrygden erforderliga maltet fanns en
särskild byggnad, som i ett par lagar kallas kölna, kölnohus och
kölnostufva, i en tredje mältehus. Sådana funnos väl endast på
större gårdar.

Vida allmännare måste deremot badstugan hafva varit. Olaus
Magni säger (bok 15 kap. 35), att ingenstädes i verlden äro bad så
nödvändiga som i Norden, hvarest man ock finner såväl enskilda som
allmänna bad (de senare i städer, byar och slott), skötta med yttersta
ordning och försedda med alla nödiga redskap. Han omtalar särskildt
brölloppsbaden, då bruden i procession, föregången af flickor, följd
af gifta qvinnor, gick till badstugan att bada. Men bad förekommo
icke allenast vid högtidliga tillfällen. Redan namnet på veckans sjunde
dag lögardagen (= baddagen) visar, att bad då voro så godt som
obligatoriska. Nu har badstugan i flere orter
fått sitt namn förvandladt till »bastu» och
samtidigt har man börjat glömma hennes
ursprungliga bestämmelse: bastun användes
företrädesvis till rökning o. d.

Badstugan torde vanligen hafva varit lagd
utanför gården, förmodligen af samma skäl
som smedjan — båda voro eldfarliga. Utom
gården låg äfven ofta afträdet, kalladt på
landethemlighuset, 1 och ladan. Lador
funnos för öfrigt långt från gården, på afsides lig- 2
gande ängar, å hvilka man behöfde förskaffa 74. Drychkeslag.
sig lämpligt förvaringsrum för höt, intill dess kölden gjorde det lätt
att färdas öfver backar och kärr.

Om vi tillägga, att på gården fanns vedkasten eller vedförrådet,
den kringbyg gda b1unnen (på Gotland kallad saupr) samt antagligen
äfven bostad för den vaktande hunden, samt att vid gården ofta Tåg
en örta- eller kålgård med lökar, örter, kål samt äppleträn, — der
var sannolikt äfven platsen för bigården med sina bistockar —
samt att åtminstone ibland humlegården hade sitt rum vid gården,
så kunna vi lemna bostaden för att i stället egna vår uppmärksamhet
åt menniskorna.

Fig. 74. Noaks hustru ger sin man dricka. Efter målning i Risinge kyrka
(Östergötland), från 1400-talet.

1 I städerna kallades det ofta hisken e. d., en förvrängning af det tyska Häuschen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:11:13 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/1/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free