- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Första delen /
282

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 5. Skatterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

282 SKATT I OLIKA ORTER.

Bräden —.– 81.
Ljusgarn —- 4 pund
Höns - 81.
GäsS- 27.
Stockar —- 81.

Ved - 486 lass.
Hampa —––– 4 pund.
Agg — 810.
Påskalam - 401/2.

I Norrbo härad äro 131/2 gärder, sex settingar i hvar gärd. Af hvar
setting går 4 örtug vinterskatt, 1 öre matupenningar, 1 öre ättegäldspenningar,
71/2 spann rent korn, 3 spann råg, 2 spann hästkorn, 1 pund smör, 1 pund
fläsk, 6 lass ved, 1 stock, 1 bräde, 1 mark ljusgarn, 1 mark hampa, 2 lass
hö. Med hvar gärd går 1 ko, 2 får, 2 gäss, 1 spann gåskorn, 1 gödd galt,
3 påskalam och 600 dagsverksjern.

I Dalarne utgick skatten i skinn, som synes hafva lemnats som
vinterskatt, samt margäldspenningar. Hr Styffe kallar skatten i
Dalarne markagäld och stödjer sig dervid på en uppgift i Bures utdrag
ur 1413 års skattebok: »markagäld i Koperdalarne var deras järneskatt
eller skattejärn». Denna tolkning torde dock vara oriktig; måhända
har Bure gjort sig skyldig till ett läsfel eller en missuppfattning. I
den ena af de handskrifter, som ligger till grund för den ofvan
anförda Undervisning utbytes ibland ’margäld’ mot ’skogaskatt’, hvadan
det synes mig sannolikt, att det förra namnet ursprungligen skrifvits
mardhgæld, då första delen af ordet är detsamma som slutordet i namnet
Kolmården (med ett nytt å i stället för det gamla a). Ett dh (gammalt
Þ) i slutet af första ordet i en sammansättning har mycket lätt kunnat
försvinna, mycket lättare än stafvelsen ka.

De södermanländska skattelistorna likna de vestmanländska. Dock
hafva i flere härad de många posterna blifvit sammanslagna i några
få stora (penningar, som erlades vinter och sommar, korn och råg).
Äfven i Närike är posternas antal ringa.

I Östergötland finna vi åter stor mångfald. Så upptages t. ex.
för Hammarkinds härad följande:

Sämjepenningar – 94 mark 3 sk. 6 p
Ledungslame - 51/2 mark.
Sommarkopenningar 121/2 mark 4 sk.
Följespenningar —– 91/2 mark 2 sk.
Skattpenningar från skären 20 mark.
Dagsverkspenningar från skären 30 mark.

Skattekorn 1/2 läst 3 tön.
Afradskorn 1/2 läst 21/2 tön 2 sp.
Skatteråg- 2 H. tön 1 sp.

3 tunnor 31/2 pund.
31/2 tunna.

Gärdesmör och sämjesmör
Sämjesmör från Gryts socken

Skattefläsk- 1 skeppund 2 lispund 5 mark.
Skattekor. 13.
Skattegaltar. 13.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:11:13 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/1/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free