Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 7. Svenskar utom Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
namnet på årdret, och hafva vi således i detta uttryck en full
motsvarighet till det i Finland brukade namnet krok. Åkermarken var delad
i smala ribbor, arbete och skörd måste af alla företagas samtidigt.
Åkern var emellertid icke af bästa beskaffenhet; dessutom lockade
hafvet med dess rika tillgång på fisk och själhundar från det mera
mödosamma, fast mindre farliga arbetet i jorden. Hvad bonden
behöfde, arbetades i gården. De litografiska bilagorna till Russwurms
arbete visa att här, liksom annorstädes, allmogens drägt icke är af
någon synnerlig hög ålder. Högtidsdrägten på Runö lär vara troget
efterbildad den drägt, i hvilken hertig Vilhelm af Kurland blifvit år
1615 målad på en tafla, som förvaras i öns kyrka.
De estländske Svenskarne hafva liksom allmogen i Sverige
begagnat i trä skurna runalmanackor, å hvilka dock de dagarne
utmärkande strecken allenast undantagsvis äro verkliga runor; de äro oftast
allenast räta linier.
För den svenska odlingens utveckling har denna lilla koloni varit
af alls ingen betydelse och har således spelat en helt annan rol än
den svenska kolonien i Finland, som alltid förblef en integrerande del
af den svenska nationen. Det hade dock varit orätt att icke egna
någon uppmärksamhet åt henne.[1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
