Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
344 SKRÅVÄSENDETS UPPKOMST.
ständighet som i Tyskland, utan öfvades domsrätten öfver dem oftast
af stadens prévót, ibland af de hoftjenstemän eller adlige, åt hvilka
öfversigten öfver den ena eller andra handverkareföreningen blifvit
gifven. De franska förhållandena kunna vi derföre i det följande
saklöst lemna å sidan, när vi skola försöka sätta oss in i de svenska
förhållandena under medeltiden.
De handverkareföreningar, som funnos under arbetets ofrihetstid
äro att anse som förelöpare till de senare föreningarna af frie
handverkare. Det med skäl i nyare tid genom sitt urartande illa beryktade
skråväsendet har icke från början uppstått i följd af begäret att på ett
fåtal personer monopolisera en viss art af arbete, utan ville
handverkarne, ju mer de blefvo frie, i handverksangelägenheter vinna
fullkomlig sjelfständighet. För att detta skulle lyckas dem, var det nödigt
att sluta sig nära samman, att arbeta efter vissa bestämda regler, att
öfver hvarandra utöfva kontroll, d. v. s. hvad som till sist var
föreningsväsendets hufvudsak var i början allenast ett medel för vinnande
af ett högre syfte, och med de förhållanden, som under medeltiden
herrskade, var medlet godt.
Under denna period, då ståndsfördelningen var med stor skärpa
genomförd och då slitningarna mellan de olika stånden och klasserna
voro betydande, då den svagare alltjämnt måste se för ögonen vådan
att duka under, sökte man helt naturligt vinna styrka derigenom att
de, som hade något gemensamt intresse, slöto sig samman till en
förening, än mera oskyldig, än mera agitatorisk, än gynnad eller
åtminstone tåld, än af högre myndigheter motarbetad. Inom hvar och
en af dessa föreningar måste en viss polis- och domaremyndighet
utöfvas: det var nödigt att tillse, att ingen af brödraskapet genom sitt
beteende trädde i strid mot dess bestämmelse och den, som i detta
hänseende förbröt sig, måste straffas. Utvecklingen af
handverkareföreningarna står således icke isolerad, utan befinner sig i den fullaste
samklang med andra tidens företeelser. 1
Skråbildningen 2 utpräglade sig vid olika tider i olika land. Från
Paris har man hundra skråstadgar från år 1254. Den äldsta lybeckska
skråstadgan är af år 1330. Handverkareföreningarna äro på båda
ställena äldre. Den första handling rörande ett handverksskrå i Sverige
härstammar från år 1356 och gäller sartorum universitas, skräddarnes
menighet, i Stockholm och synes visa, att skråväsendets fordringar ännu
icke hade fullständigt inträngt i allmänna medvetandet, eftersom
Stockholmsskräddarne hade då funnit sig föranlåtne att begära ett kongligt
påbud för att inskärpa en grundsats, som i den skråbundna handver-
1 Om skråväsendet jfr Neuburg, Zunftgerichtsbarkeit und Zunftverfassung in der
Zeit vom 13 bis 16 Jahrhundert samt Schmollers och Fagniez’ förut citerade
arbeten.
2 Ordet skrå (skra) betecknar egentligen den skrifna stadga, som tjenade till
efterlefnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
