Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
STENHUS. 421
När icke korsverkskonstruktionen 1 användes, torde man i allmänhet
hafva använt vanlig timring. Helgalekamagillets räkenskaper
(förvarade i k. Bibliotheket) lemna en del detaljer rörande arbetet. Timret
beställdes ute på landet hos någon bonde och forslades sedan
sjöledes till Stockholm. Urlastningen gick så till, att timret helt enkelt
vräktes i sjön, hvarefter det af legda personer drogs upp på stranden,
lastades på vagnar och kördes fram till byggplatsen. Bräder togos
ofta från aflägsna håll, t. ex. från Norrbotten och Finland. Alla
fogar tätades med istoppad mossa, som användes i ganska betydliga
qvantiteter.
Stenhusen hade mycket ofta en ansenlig höjd och plägade vända
den vanligen tinnkrönta gafveln mot hufvudgatan. Fig. 166 visar en
gata i Malmö. De smala husen vittna om forntida sed; allenast ett
af husen har något af det gamla utseendet bevaradt. Här äro gaflarne
icke vände åt gatan, men den åt denna vända sidan är visserligen
smalare än den mot gatan vinkelrätt
ställda gafvelväggen. För öfrigt äro
förhållandena här i viss mon
förändrade från hvad de i början voro,
ty ingalunda kan det hafva varit
meningen, att gafvelns insänkta mur- ]
ytor skulle till en del skylas af grann- l
husets tak. Att emellertid i Malmö 1
äfven gafvelsystemet gerna användes
ses t. ex. af teckningen öfver staden l
i Brauns Theatrum urbium (del 4), ]
äfvensom af det utvändigt vonligen j
väl bevarade hus, som år 1535 upp- 124
fördes af mynt- och borgmästaren
Jörgen Kock.
Att i Stockholm, der stenhusen voro många, gafvelsystemet varit
flitigt användt, kunna vi se af teckningar, som visa stadens utseende
under 1600-talet (fig. 167); spår af det gamla utseendet äro för öfrigt
ganska tydliga vid Stortorget. Ett gafvelhus med ganska rikt
ornerad gafvel, det s. k. Brahehuset i Ystad, är här afbildadt fig. 168;
dess undre del har dock tydligen i senare tid undergått ganska
grundliga förändringar. 2
Af synnerligen stort intresse är den åldriga byggnad i Visby,
hvarest stadens apotek för närvarande finnes. Fig. 169 visar två af
dess sidor, fig. 170 en genomskärning, hvilken dock, i följd af de
Fig. 167. Efter en gravyr från 1600-talet.
1 Korsverkshus menas med de ’stendelshus’, som omtalas i Olai Petri
tänkebok (1520-talet) m. fl. ställen.
2 Genom granskningen af Kalmar stads tänkebok har dr Sylvander fått det
intryck, att äfven i denne stad gafvelkonstruktionen var mycket använd.
7
1
167. Två stenhus i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
