- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Första delen /
431

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

BORD, BÄNKAR, STOLAR, PALLAR. 431

i denna våning rummen haft jord- eller tegelgolf. År 1500 förhöjdes
i Stockholm ett stegerhusgolf och användes dertill grus, sand och
tegelsten. Ornerade tegelflisor för golfven, som ofta förekomma i utlandet,
synas i Sverige hafva varit sällsynta.

Rörande inredningen finnas flere uppgifter.

Väggarna voro, allt efter husets byggnadsämne, af trä eller sten,
i det senare fallet hvitrappade. Vid högtidliga tillfällen skyldes de
med bonader (äfven kallade tapeter, tapete
sbonad). 1 En sådan, som hade 30 alnars längd,
omtalas i Olai Petri tänkebok.

Möblerna voro af olika slag. Bord och bänk
omtalas tillsammans, på grund af forntidens
benägenhet för alliteration. Om borden i
borgarehusen är icke mera att säga än hvad förut
blifvit sagdt om bordet i bondens stuga. Ett SÕ
bord, dukadt, 2 är här af bildadt fig. 214. De 179. Pall. 1500-talet.
bilder af sådana, som förekomma i kyrkornas målningar och altarskåp,
gifva dock icke någon riktig föreställning om anrättningarna och deras
uppställning på bordet, ty Vanligen ser man å detsamma allenast några
enstaka föremål.

Bänken, torde ibland haft det utseende, som ordet i nutidens
språkbruk framkallar för vårt medvetande, en simpel planka på två
fötter. Men ofta var 1
bänken rikare utarbetad, yl h l f1L ;
med sidogaflar och rygg- (jyr— n V
stycke, var således hvad Ne Su

vi nu skulle kalla en 11

soffa. En sådan är här Q —

afbildad fig. 178. via [[— nil
högtidliga tillfällen 1I Hlg.

skyldes sitsen med ett — j—s1

bänkakläde (år 1426),
och till den sittandes 180. 181.
beqvämlighet, hvilken Stolar. 1500-talet.

föga tillgodoseddes med det hårda materialet, lades å bänken ett
hyende (se fig. 178), som ibland var beklädt med ’guldskinn’; ett
sådant omtalas i Arboga tänkebok. Mindre bänkar fingo göra tjenst
som pallar, icke för fötterna, utan till att sitta på eller till stöd för ar-

Fig. 179. Efter bild i altarskåpet från Lofta kyrka, Kalmar län (nu i Statens
Historiska Museum).
Fig. 180 och 181. Efter bilder i altarskåpet från Eds kyrka, Kalmar län (nu i
Statens Historiska Museum).
1 I Arboga tänkebok omtalas en ’målad bonad’ och stjernabonader (år 1456).
2 En bordduk på tio alnar omtalas år 1492.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:11:13 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/1/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free