Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OFFENTLIGA BYGGNADER. DRÄGT. 441
På rådhusen förekom ett ursprång, burspråket, från hvilket man
talade till menigheten. På Stockholms rådhus fanns äfven ett bislag,
ett utsprång framför ingångsdörren.
Som menigheten vid vissa tillfällen skulle samlas framför
rådhuset för att höra påbud och kungörelser, måste rådhuset ligga vid
en öppen plats.
I ett följande kapitel för jag tillfälle att tala om de byggnader,
som funnos för handelns skuld, våghus, klädeshus o. d.
För nytta och nöje funnos offentliga badstugor, än tillhöriga
staden, än fromma stiftelser. I Arboga ville borgerskapet ej utbetala
till borgmästare och råd den lön, som tillkom dem, utan lät dem i
stället taga inkomsten af bodar och badstuga — en tvetydig förmon,
då med ränteuppbörden följde underhållsskyldighet. År 1479 ville
magistraten hafva detta missförhållande ändradt, men borgerskapet
sade nej. Nio år derefter var badstugan så förfallen, att något måste
göras för hennes underhåll. En enskild åtog sig då arbetet, mot rätt
att under fem år uppbära alla inkomsterna. I Stockkolm hade
Helgalekamagillet en stor badstuga.
En art af offentliga byggnader förekom ock, hvilken vi nutidens
Svenskar knappast hade väntat oss att finna under medeltiden, nämligen
hvad vi nu skulle kalla ’kabinett’, på medeltidens språk mak, hysken
(diminutionen af hus), priveta. Sådana anlades under medeltiden vid
stränderne, på det orenligheten utan svårighet skulle kunna aflägsnas.
I Stockholm omtalas ’maket östantill’ och ’maket vestantill’ (1504, 1508
—1509). I Kalmar lågo dessa hus vid ’hyskenbron’, äfven kallad
pons ad privetum civitatis, gatan som ledde dit hette ’hyskegatan’,
platea, que dirigit se ad privetum civitatis. 1
Vi öfvergå nu till borgarens drägt.
Det innersta plagget för män och qvinnor var särken eller
skjortan, som ofta omtalas hafva varit af linne, men äfven torde
hafva förfärdigats af ylle. I större antal synes man icke hafva haft
detta nödvändiga plagg. I ett bo omtalas år 1481 tre särkar. Fig.
194 och 195 visa två män i skjortan: den ene får, den andre mister
en rock.
Medlemmarne af båda könen hade på fötterna skor, vanligen
högre än nutidens och med bottnar af olika tjocklek; på 1500-talet
omnämnas tvesolade skor. Stöflar voro, att döma efter urkunderna
1 På samma sätt funnos i Köpenhamn en hyskebro och ett hyskesträde. Dr
Sylvander misstager sig, då han förklarar namnet hyskegatan med hänvisning till
Tyskarnes bodar, som skulle kallats häuschen (Kalmar stads byggnadshistoria
del 3 s. 18 f.). Det stöd han finner deri, att hyskesträde i Köpenhamn äfven
kallades ’Tyskernes gade’, förfaller alldeles enligt Nielsen, Kjøbenhavn i
Middelalderen s. 25 f. Nielsen omtalar efter Pyl (Pommersche Geschichtsdenkmäler)
ett torn, som år 1305 byggdes vid stadsmuren i Greifswald ad opus nature.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
