Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 2. Handverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
KLOCKGJUTARE. 503
Den näst äldsta daterade klocka i Sverige förekommer i Burseryds
kyrka i Vestbo härad, Småland. Hon är gjuten år 1238. I hennes
latinska med runor tecknade inskrift läses personnamnet Bero (Björn),
men denne kan ej hafva varit klockgjutaren, ty det heter Bero scripstit,
d. v. s. han har bestämt inskriften. Runinskriften å Saleby- och
Burserydsklockorna gör deras inhemska ursprnng högst sannolikt.
Det är icke min mening att här lemna en redogörelse för
klockinskrifterna, ett ganska vigtigt ämne, men af så utprägladt kyrklig
natur, att det lämpligast afhandlas i den femte boken. De innehålla
ofta böner, englahelsningen, tilltal till klockorna, verser rörande
klockringningens olikartade uppgifter. Äfven förekomma i dem namn på
prester, kyrkvärdar. klockgjutare, derjämte klockgjutaremärken, heliga
bilder, aftryck af mynt, i ett fall (i Grötlingbo kyrka på Gotland)
aftryck af en samling pilgrimsmärken, d. v. s. sådana tecken, som
gåfvos pilgrimerna, när de vände hem efter fullbordad vallfärd. Af
allt detta är det endast klockgjutarnes namn och märken, med hvilka
vi här hafva att sysselsätta oss.
Af de klockgjutare, hvilkes namn förekomma å skånska
kyrkklockor, är allenast ett beledsagadt af uppgift om mannens hemvist:
Jens grudestebere i Lund, som år 1519 göt en klocka för Stora Råby,
år 1522 en annan för Fru Alstads kyrka. En mäster Herman, som
gjutit klockor för fyra skånska kyrkor under åren 1395—1439 är
möjligen den Herman klokkestöber, som var borgmästare i Lund år 1455. 1
Af klockgjutare med främmande namn, som arbetat för skånska kyrkor,
må särskildt framhållas Johannes Fastenovie eller de Fastenowe, som
under elfva år (1511—1521) gjutit åtminstone 24 ännu i danska och
skånska kyrkor bevarade klockor. Hans enka synes hafva bott i Malmö
år 1556. Fuglie klocka är år 1471 gjuten af en Johannes Petri, som,
att döma efter uppgiften å en dansk klocka, var bosatt i Slagelse. 2
Gotland är en annan del af Sverige, hvarest vi kunna vänta oss
att finna ett starkt främmande inflytande; de tyska namnen på Gotland
kunna dock mycket väl tillhöra tyske borgare i Visby. Å öns klockor
äro emellertid namnen sällsynta. En har ett tyskt namn, en annan af
år 1345 (i Rone kyrka) synes hafva varit gjuten i det närliggande
Hemse, såvida hon icke tidigare sutit i Hemse kyrka. På en (i Hejde
kyrka) finnes en runskrift, som upplyser, att hon är gjuten af de
svenske männen Ingemar och Olof. Flere klockor på ön (i Gothem
1373, Vesterhejde 1442, Barlingbo, Stenkumla, Hemse, Alskog) äro
1 I Sankt Olofs kyrka i sydöstra Skåne finnes en klocka, som enligt inskriften är
år 1344 gjuten af mäster Herman. Denne kan icke vara samme man, som den
hår ofvan nämnde, såvida icke inskriften är felaktig eller blifvit felaktigt
återgifven.
2 Om de skånska kyrkklockorna jfr Brunius, Skånes konsthistoria, s. 580 f. samt
C. Nyrops förträffliga uppsats Om Danmarks kirkeklokker og deres Stöbere (i
Kirkehistoriske Samlinger, 3 ser., del. 4).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
