Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 2. Handverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
554 GUÜULDSMEDER: 1 300-TALET.
vi icke samma likformighet i formgifning och ornering, som vi hos de
föregående periodernas alster finna parad med en rik omvexling i
detaljerna. I följd af de många riktningarna inom det ifrågavarande
tidehvarfvets smak är det ofta synnerligen vanskligt att hänföra ett
föremål från denna period till en närmare begränsad tidsafdelning.
Afven är det ofta svårt att med afseende på hvart föremål säga,
huruvida det är af inhemskt eller främmande arbete. Allt sådant, som
har den allmänna karaktär, hvilken tillhör detta skede, kan naturligtvis
lika väl vara arbetadt ute, som hemma, men som dessa arbeten ofta
alls icke äro alster af någon i ringaste mon ovanlig konstverksamhet,
finnes i allmänhet intet, som gifver anledning att tänka på främmande
tillkomst före inhemsk. Allt, som visar sig innebära hogkomster från
föregående perioder, är naturligtvis snarare af svensk upprinnelse.
Vida vanskligare är det att fälla ett domslut rörande den tredje gruppen
af föremål, hvilka hvarken hafva
den allmännaste
medeltidskaraktären, ej heller ansluta sig så
nära till det föregående.
Exempelvis må framhållas de rikt
dekorerade hängsmyckena af guld.
I form och teknik finnes intet
som med afseende på dem
förbjuder att tänka på svenskt
arbete. Smycken af detta slag äro,
så vidt jag vet, aldrig funna
utanför Sverige.
Det är å andra sidan fullt
visst, att flere af de föremål, vid
hvilka jag nu fäst
uppmärksamheten, i synnerhet flere i
Dunefyndet, äro af främmande härkomst. Om vidden af den tidens
handelsförbindelser lemna dessa föremål en föreställning, som torde för mången
vara öfverraskande: österländska arbeten förekommo samman med
vesterländska.
Ett ytterligare prof på guldsmidets hållning framemot midten af
1300-talet lemnas af fig. 302: Vår Fru krönes efter sitt upptagande
i himlarnes rike, en i förgyldt silfver fint graverad bild, omsluten af
en entonig mörk emaljmassa, i hvilken några linier och rosor i metall
bilda ett ringa afbrott. De två figurerna äro mjuka, fina, väna — drag
som utmärka den tidens konst.
8 B5 2i l 1 9 S
Sun ;
g / —
/ /71 å /
1
i
302. Gravyr i silfver med emalj.
Fig. 302. Midtstycke af en paten från Vesterås domkyrka, deponerad i Statens
Historiska Museum; midten af 1300-talet. — Det är möjligt, att de två större rosorna
bakom figurernas ryggar varit fyllda med olikfärgad emalj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
