Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 2. Handverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
PERLSTICKARE. 577
till Statens Historiska Museum. Bokstafsformerna, den sida kjorteln,
hårets lockning göra det nödigt att hänföra denna bild till 1300-talet,
ungefär till midten af dess senare hälft. Här äro store delar af
kläderna bildade af påsydda och genom broderier vid bottnen fästa
tygstycken. De två vapensköldarne synas mig vara senare ditbroderade;
i synnerhet den venstre skölden med de kongl. Folkungarnes vapen
har en form, som näppeligen tecknades förr än efter medeltidens slut.
Fig. 322 visar kragen af en korkåpa, som biskop Thomas skänkt
till Strängnäs domkyrka, med en stående Vår Fru, som håller Barnet
i armen, omgifven af ett fantastiskt bladverk. Då det, åtminstone mot
slutet af medeltiden, var sed att hvar ny biskop förärade till
domkyrkan en kåpa, en s. k. cappa professionalis, torde vi vara berättigade
att hänföra detta broderi till år 1430.
Fig. 323 för oss till midten af 1400-talet: ett vasevapen, som
förekommer å den förut omtalade Linköpingsmitran. Sköldens botten är
täckt af guldtrådar fästa med näststygn. En snodd omgifver vapen
bilden, som är sydd med svart silke i
plattstygn. Biskop Kettil Karlsson, som låtit
brodera denna mitra, var biskop under åren
1459—1465. Det är troligare att broderiet †l
hör till början än till slutet af hans
stiftsstyrelse.
Fig. 324 visar det korsformiga
ryggbroderiet till en messhake från Fliseryds
kyrka i nordöstra Småland. Vår Fru sitter
med Barnet i sitt knä; bakom henne hålla
tre englar upp en stor mantel.
Fig. 325 visar en messhake, som
erkebiskop Jakob Ulfsson år 1482 låtit brodera 323. deraa tapen.
för sin domkyrka, enligt bild och inskrift förekommande bland
broderierna.
Fig. 326 visar en bit af en stor duk med en starkt stiliserad
lejonbild, fält och bild bestående af hopsömmade tygstycken, med
linieornament bildade af fina läderribbor. Denna fyrkant utgör enda
återstoden af en duk, som tillhört en kyrka i Helsingland. I Statens
Historiska Museum förvaras ett par stora dukar af samma slag.
Atminstone mot slutet af medeltiden knöt man dukar af silke och
trädde i dem hvarjehanda ornament, som naturligtvis blefvo kantiga,
då de skulle anbringas i fyrkantiga rutor. Ett prof är här meddeladt,
fig. 327, hemtadt från en duk, som tillhört Frötuna kyrka i Roslagen.
I Statens Historiska Museum förvaras en duk, i hvilken på samma sätt
knutna och trädda fyrkantiga stycken äro sammansatta med likformade
İ”s *s Ųsẹn :
S
—- UI]
Fig. 323. Efter original i Statens Historiska Museum; antagligen från år 1459.
Hildebrand, Sveriges Medeltid 1. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
