Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
776 BJÖRKÖMYNT.
syftet med dessa efterbildningar var endast att skaffa sig ett större
förråd af de främmande mynten än importen medgaf, vare sig man på
sådant sätt ville vinna mera betalningsmedel eller flere prydnader, ty
såsom sådana fingo mynten med deras bilder ofta göra tjenst.
Bekantskapen med de romerska mynten gaf sålunda icke upphof till någon
inhemsk myntning i vårt land.
Under 800-talet voro förbindelser anknutna både med östern och
med vestern. Införseln af arabiska silfvermynt var börjad och hon
antog, som kändt är, mycket betydliga mått. Men någon svensk
myntning framkallades icke af bekantskapen med de oösterländska mynten.
Denas bildlösa sidor voro ej heller egnade att locka till efterbildningar.
I vestern stodo Svenskarne i förbindelser med det frankiska riket,
och mynt präglade inom detta hafva kommit till Sverige, liksom till
Danmark och Norge. Men de karolingiska myntskatter, som hittats i
Norden, äro icke månge, och slutsumman af de i dem förekommande
mynten är ej heller af någon betydenhet, om vi jämföra henne med
antalen af införda arabiska, angelsaksiska och tyska mynt. Men om än
de karolingiska mynten i mindre antal kommo till Sverige, de kommo
dock dit i följd af direkta förbindelser mellan de två landen, under
det deremot de vida rikare arabiska skatterne hade gått genom flere
mellanhänder, innan de från präglingsorterne och de naturliga
omloppsområdena hunno bort till våra bygder.
I den fullt tillförlitliga skildringen af den helige Ansgars lif och
verksamhet i Norden omtalas en betydande handelsstad inom den norre
delen af det frankiska riket, Dorestad, om hvilken ännu påminnes i
namnet på orten Wijk by Duurstede, som ligger i närheten af Utrecht.
Det omtalas särskildt, att handelsförbindelser egde rum mellan denne
stad och Birka, Björköstaden i Mälaren, hvilken också besöktes af
Ansgar. Under sådana förhållanden är det värdt synnerlig uppmärksamhet,
att man på Björkö, såväl i dervarande svarta jord, som i de närliggande
grafvarna träffat karolingiska mynt och efterbildningar af sådana; bland
de senare visa flere tillbaka till de mynt, som för karolingisk räkning
präglats just i det nyss nämnda Dorestad. Någon större skatt af
karolingiska mynt eller af deras efterbildningar har icke kommit i dagen
på Björkö, men väl här och der enstaka mynt. Här hafva
uppenbarligen alldeles särskilda förhållanden varit gällande.
Fem af de på Björkö funna mynten och ett sjette som visserligen
är funnet annorstädes i Sverige, men behöfves för att bringa i
sammanhang med hvarandra tvänne af de på Björkö förekommande
mynttyperna, äro här afbildade fig. 343—348. Det första af dem visar å
framsidan i tvänne rader barbariska bokstäfver, hvilka dock utan
svårighet kunna ledas tillbaka till ett ursprungligt
CARO
LVS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
