Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
782 OLOF SKÖTKONUNGS MYNT.
slagits, hvilket nyligen framhållits som sannolikt, i England, men för
Danmarks konungs räkning, eller i Danmark, vill jag lemna osagdt.
Olof skötkonung upprättade sitt mynthus i Sigtuna, hvilken ort
således torde hafva haft en särskild betydelse. I detta mynthus
verkade icke mindre än fem myntare, Godwine, Leofman eller Leman, 1
Snelling, Ulfkel och Thregr. Sannolikt har äfven en Ælfrik myntat i
denna stad, ehuru han till sitt mynt användt för frånsidan en stämpel,
som han fört med sig från England, ty på denna frånsida läses Ælfric a
Walignefod, Ælfrik i Wallingford, en stad i Berkshire, mellan London
och Oxford. Om vi få anse Thregr vara en förvrängning af Dreng, 2
hafva alle desse myntmästare utom Ælfrik, myntat för k. Etelred Il:s
räkning i staden Lincoln. Derifrån synes sålunda en utvandring af
myntare hafva egt rum till Sverige.
K. Olofs mynt tillhöra följande fyra typer:
1. Åts. Bröstbild med spira. Fråns. Likarmadt, dubbellinigt
kors med ERVX i vinklarne. — Etelreds typ C; jfr fig. 350 och 351.
Denne typ användes af alle myntmästarne utom Þregr.
2. Ats. Bröstbild utan spira. Fråns. Likarmadt, dubbellinigt
kors med trebågige ändar. — Etelreds typ D; jfr fig. 352. Denne typ
användes af myntmästarne Leofman och þregr.
3. Åts. =— typ. 2. Fråns. — typ. 1. Denna sammansättning af de
två föregående typerne användes endast af myntmästaren Godwine.
4. Åts. Litet kors i midten af fältet. Fråns. = typ 1. Denne
typ, som användes af myntmästarne Godwine och Snelling, visar icke
konungens namn, men måste tydligen äfven den hänföras till k. Olof.
På åtsidan läses orden Scelling moneta on, delvis med användande af
angelsaksisk kursivskrift. Skilling i den tidens engelska språk var icke
ett namn på någon särskild myntsort, utan betecknade mynt i
allmänhet; ordet är således fullkomligt liktydigt med det följande latinska
ordet moneta. Efter prepositionen on fanns icke plats för någon
lokalbestämning. — Jfr fig. 353.
Om vi jämföra formuleringen af omskrifterna å de motsvarande
angelsaksiska mynten och å dessa svenska, finna vi å de senare en vida
större godtycklighet i stafning. Det ser ut, som om de till Sverige
inkallade myntmästarne, ehuru flere, likväl icke haft tillräcklig ledning
för vinnande af full korrekthet. Här är ej rätta platsen för en
uttömmande framställning af alla de kända varianterna. Jag vill endast
fästa uppmärksamheten vid ett bokstafstecken, som icke förekommer å
1 Leman (namnet skrifves å mynten äfven Lenan och Lenam) synes genom den å
angelsaksiska mynt förekommande formen Leoman kunna förenas med Leofman.
Man har tidigare omtalat en Olof skötkonungs myntmästare Refr, men på grund
af ett misstag.
2 Þ (d. v. s. th) skrifves å mynten D; det är endast tvärstrecket som skiljer
beteckningarna för de två ljuden. En myntmästare Dreng förekommer å
angelsaksiska mynt. Om þregr skall vara samma ord har slut-r tillkommit i Sverige,
ty den fornnordiska formen är drengr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
