Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
K. ANUNDS OCH K. KNUT DEN STORES MYNT. 785
något anspråk på säkerhet säga, hans namn har å mynten, såsom den
tiden var i Sverige vanligt, flere bokstäfver uppnedvände. Att döma
efter det exemplar, som förvaras i vårt k. Myntkabinett, torde namnet
böra läsas Ulahi (jfr. fig. 354).
2. Åts. Konungens bröstbild med spetsig hjelm. Fråns. Ett
dubbellinigt kors med midtrundel inom en cirkel — ÄÅts. från k. Knuts
typ G, fråns. från H.
3. Ats. Konungens bröstbild med spetsig hjelm och spira. Fråns.
Ett likarmadt, dubbellinigt kors med en från midten utgående ögla i
hvar vinkel. — K. Knuts typ G. — Denne typ användes af tre
myntmästare, Castra — hans namn är å det i k. Myntkabinettet förvarade
exemplaret, hvad beträffar den första bokstafven, ej fullt tydligt, staden
Sigtunas namn är i viss mon barbariseradt —, Sewine och Þormod.
Om tolkningen af det först nämnda namnet vågar jag icke uttala någon
gissning. Det andra är angelsaksiskt, det tredje torde vara nordiskt
4. AÅts. Guds lam. Fråns. En dufva. Af denna typ finnas helt
få exemplar från k. Etelred II:s tid. Typen vann burskap i Danmark
— jfr det följande — under k. Hardaknut (1035—1042) — således en
samtida till k. Anund. Det mynt, tillhörande denne typ, som förvaras
i vårt k. Myntkabinett, bär visserligen icke konungens namn, men,
prägladt i Sigtuna, kan det icke hänföras till någon annan konun
Anund. Myntmästaren heter Wulf (fig. 357).
I detta sammanhang måste omtalas ett ganska egendomligt mynt,
prägladt af Þormod i Sigtuna och i allmänhet fullkomligt likt k. Anunds
mynt (fig. 358), men på åtsidan bärande omskriften NVT REX SY 1
d. v. s. Knut Svenskarnes konung. Att k. Knut den store någonsin
haft herravälde öfver Sverige, särskildt så långt i norr som Sigtuna
ligger, är i historien fullkomligt okändt. På basen af våra nuvarande
kunskaper måste vi betrakta detta mynt som en ännu olöst gåta.
Fem mynt af typen 2 väga 5,995, de gifva således en medelvigt
af 1,19. Det synes antagligt, att räkningen 8 penningar = 1 örtug
uppkommit under k. Anunds tid.
g an
K. Knut den store († 1035) lät prägla mynt i sitt fädernesland
Danmark, hvarest under hans tid funnos tre mynthus, i Lund, Roskilde
och Viborg. Det är endast mynten från det första, som här äro för
oss af intresse.
Lunds mynt från k. Knuts tid tillhöra två skilda grupper: den ene
har angelsaksiske förebilder, den andre är dansk. Till den förste
gruppen höra följande typer.
1 I det angelsaksiska alfabetet betecknar P eller Y bokstafven W.
Hildebrand, Sveriges Medeltid 1. 50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
