Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
788 K. HARDAKNUTS SKÅNSKA MYNT.
men då det är omöjligt att med bestämdhet säga, hvilka af dessa mynt
böra tilldelas honom, lemnar jag dem alla å sidan.
K. Knuts mynt, präglade i England, voro naturligtvis normerade
efter det der rådande vigtsystemet. Under hans regering inträdde en
nedsättning i vigt: tyngden går allt mera ned mot 1 gr. De efter
angelsaksiskt mönster i Danmark slagna mynten rätta sig i vigt efter
sine förebilder. Mynten af ormtypen väga vid pass 1 gr.
I Danmark följdes Knut den store af sonen Hardaknut, som var
stjufson af k. Etelred II. År 1039 öfvertog han regeringen äfven i
England och vistades derefter i detta land intill sin död, som inträffade
år 1042. Under de sju år, han styrde Danmark, slogos för hans
räkning mynt i ganska stort antal; typerne och myntstäderne äro flere än
under k. Knuts tid. Jag sysselsätter mig här endast med de mynt,
som slogos i Lund, som fortfarande var Danmarks förnämste myntstad
— för öfrigt Danmarks främste stad i alla hänseenden.
Man präglade der fortfarande efter engelskt sätt, men det var ej
längre i främsta rummet fråga om ett direkt öfverflyttande af de i
England uppträdande formerna — af de typer, som för k. Hardaknuts
räkning användes i England, är det egentligen endast tvänne som
upptogos i Danmark, och den ene af dem spelade der endast en
underordnad rol —, utan man fortsatte med och utbildade i detaljerna de
typer, som redan hade vunnit burskap. Den allmännaste användningen
fick typen med det likarmade, dubbelliniga korset, hvars ändar äro
afslutade med tre små bågar. Dels förekommer detta kors i ursprunglig
enkelhet (fig. 367), dels finnas hvarjehanda bitecken i vinklarne,
punkter, cirklar, kors, ansigten, de förut omtalade rundade och böjda
föremålen; prof äro här meddelade fig. 369—374.
Närmast i ordningen, om vi hålla oss till användningen, hafva vi
att sätta den redan af Etelred II och Knut använde typen med ett
fyruddigt ornament, enkelt eller något mera orneradt, som är lagdt på
eller under midten af ett stort kors (fig. 375 och 376).
Mot slutet af sin styrelse i England införde Knut den store en ny
typ, med ett bredt sväfvande kors med afrundade armar. Typen
upptogs derefter af hans son Harold I och äfven af Hardaknut. I det
skånska mynthuset upptogs äfven denne typ (fig. 377), men
användes föga.
Till de från England lånade typerne hafva vi ock att föra den
med Guds lam och dufvan, förut omtalad i redogörelsen för k. Anunds
mynt. Två svenska fynd hafva bragt i dagen en synnerligen prydlig
form af denne typ. Myntet är större och tyngre än Hardaknuts öfriga
danska mynt — det väger 1,89 gr. — och har de båda bilderne bättre
utförde än eljes är händelsen; den fyrkantiga skifva, som å alla. dess
mynt förekommer mellan lammets framben, bär här de två
bokstäfverne AG, tydligen början af agnus Dei. Omskrifterna namngifva ko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
