- Project Runeberg -  Sveriges medeltid : kulturhistorisk skildring / Första delen /
794

(1879-1903) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

794 K. MAGNUS DEN GODES SKÅNSKA MYNT.

gifva ett begrepp om rikedomen af varianter. Fig. 397 visar en
biform till en tidigare angelsaksisk typ: det dubbelliniga korset (jfr fig.
394) har fallit bort.

Den byzantinske mynttypen är deremot, i fall vi se bort från en
del ytterst obetydliga skiftningar i enstaka detaljer, nästan alltid
stereotypt densamme. På åtsidan ses en ganska illa graverad bild af en
sittande Christus med den venstra handen lyft till välsignelse.
Frånsidans midt intages af ett rikt kors med fyra likstore, rhombiske armar.
Någon gång förekommer ett bitecken i korsvinklarne. 1 Åtsidans
inskrift är alltid latinsk och tecknad med latinska bokstäfver. Frånsidans
inskrift är än angelsaksisk och då framställd med latinsk skrift, än är
hon tecknad med runor och dansk (fig. 398—400).

Enformigheten i dessa mynts utseende synes antyda, att de
präglats under en ganska liten del af k. Magni korta regering. Det är då

400.
K. Magnus godes mynt af bysantinsk typ.

af så mycket större intresse att gifva akt på de många
myntmästarenamnen. Då vi å runmynten finna sådana, som saknas å mynten med
latinske bokstäfver, men återkomma å den närmast följande tidens mynt,
torde vi vara berättigade att hänföra dessa runmynt till k. Magni allra
sista tid. 2

Inskrifterna äro följande: Fig. 398. Mahnus rex och Ulfkel on Lundi. Fig. 399.
Magnus rex och Bofi i Lundi Bofi i L (som utrymme fanns i öfverflöd, har
omskriften upprepats). Fig. 400 (åtsidans omskrift förvirrad) Ouðbirn i Luntiii.

Alla tre figurerna efter original i k. Myntkabinettet.

1 Icke sällan finna vi i två motsatte korsvinklar en nymånslik figur, med
spetsarne vände utåt, sällan förekommer en dylik figur med inåt vände spetsar i
hvar korsvinkel. Å de med bitecken försedda mynten är gemenligen konungens
namn stadt i upplösning eller ersatt med någre få meningslöse bokstäfver. —
Det finnes en annan grupp af mynt, af angelsaksisk typ, lika de ifrågavarande,
som i stället för konungens namn hafva en hel mängd bokstäfver, hvilke icke
gifva någon mening, å frånsidan är äfven myntmästarens namn ofta förvirradt,
ehuru icke i samma grad. Alla de myntmästarenamn, som kunna läsas å denna
grupps mynt, återfinnas å k. Magni mynt, och ett af dem, Colsvein, finnes mig
veterligen endast å hans mynt.

Om k. Magni liksom om hans efterträdares mynt vore mycket att säga, om det
icke skulle i detta sammanhang kräfva ett oskäligt stort utrymme.

[9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:11:13 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medeltid/1/0812.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free