Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
800 KK. ERIK EMUNES, ERIK LAMMS OCH SVEN GRATES MYNT.
skrifterna äro misstecknade och svårlästa. Å de sällsynta mynten af
typen fig. 422 namngifvas myntmästare och myntstad, Lund. Å de
två andre typerne (fig. 423 och 424) förekommer icke myntstaden
nämnd, men jag antager äfven dem tillhöra Lund, alldenstund det å
båda slagen förekommande myntmästarenamnet EASMT och ESTM —
andra förkortningar finnas äfven — torde tillhöra den man, som å k.
Knut den heliges Lundamynt kallas Estmund eller Eastmund. Som
namnet är ovanligt, torde vi vara berättigade att anse det tillhöra en
och samme man.
Huruvida några af de mynt, slagna under k. Erik emunes treåriga
regering (1134—1137), som blifvit åt oss bevarade, äro utgångna från
mynthuset i Lund, är mycket osäkert; de synas snarare tillhöra någon
annan stad. Deremot plägar man i Lund söka den myntare Björn,
som för en k. Erik slagit mynt med bilden af Guds lamm (fig. 425).
På grund af bilden har man hänfört dessa mynt till k. Erik lamm
(1137—1147), men fullt giltigt torde knappast beviset vara.
Till början af k. Sven grates tid (1147—1157) torde vi få förlägga
det tvåsidiga myntet (fig. 426). Dess präglingsort finnes väl ej an-
425. K. Erik lamms (?) mynt. 426. K. Sven Grates mynt.
gifven, men kan vara Lund, då bilden af en större byggnad
förekommer å mynt, som synas vara präglade i denne stad, hvilken då ännu
var Danmarks förnämste.
Danmarks mynt under den närmast följande tiden äro af ett helt
annat utseende.
De här meddelade upplysningarna och figurerna visa, huruledes
Danmark kan från myntväsendets första införande i detta land uppvisa
under något mera än ett sekel en oafbrutet utöfvad myntning, rik på
typer, rik på myntare och, få vi tillägga, icke fattig på myntstäder.
Vända vi oss nu till de svenska förhållandena, mötas våra blickar af en
stark motsats. Den under Olof skötkonung så vackert började
myntningen var redan under k. Anund stadd i afmattning. Efter hans död
upphör den alldeles. Eller är kanske detta för mycket sagdt? Kunna
ej under denna tid mynt hafva präglats, ehuru de icke blifvit till vår
tid bevarade? Kanske bida de i jorden på en tillfällighet, som bringar
dem i dagen?
Fig. 425. Efter original i k. Myntkabinettet. Inskrift: Eric rex.
Fig. 426. Efter original i Köpenhamns k. Myntkabinett. Inskrift: Sven Danorum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
