Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 6. Myntväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8o6 K. KNUT ERIKSSONS MYNT OCH BRAKTEATER.
hans andra myntningsperiod, som börjades år 1180, kölnske penningar,
temligen barbariske, af hvilke dock en uppenbarligen tillhör erkebiskop
Filip, som styrde sitt stift under åren 1167—1191 — således två
regenter, som voro samtida med k. Knut Eriksson. Likheten mellan alla
dessa ifrågavarande svenska mynt är för stor, att de skulle kunna
hänföras till mera än en regent.
Schive kände endast fyra bokstäfver af en på dessa mynt
förekommande inskrift och var nog djärf att af dem sluta sig till myntherrens
namn. Jag har haft många tusen af dessa mynt i mina händer, af dem
hafva helt få haft inskrift, knappast ett enda en fullständigt bevarad.
Hvad värre är, dessa inskrifter äro meningslösa. Väl må det synas
egendomligt, att myntare, som utvecklade så mycken finhet i
utarbetandet af myntens bilder, regelbundet ställde de sirligt forrmade
bokstäfverne i en oriktig ordning eller använde oriktige bokstäfver. De allra
flesta af dessa inskrifter fördela sig på två grupper, fig. 445 och 446.
I den förre gruppen äro alla tecknen fullkomligt säkra. De första sex
bokstäfverna omnota få törhända, under antagande af en enstaka
misskrifning och en omkastning i ordningsfoljden. anses representera ordet
moneta. Återstoden af inskriften, i hvilken ingår ett tecken, som ej
ODNOTROL⚔ODI 13MORAM:SW:l2
445. 446.
Inskrifter i k. Knut Erikssons mynt.
hör till bokstafsraden, vill jag tills vidare lemna otydd. I den andre
gruppen är inskriften bakvänd, bokstäfverna 3, 4 och 6 äro ej fullt
säkra. Här vill jag lemna hela inskriften otydd; hvarken något konungs-
eller stadsnamn, ej heller någon myntbenämning synes ingå deri. 1
När jag hänför dessa mynt till k. Knut Eriksson, beror det således
icke på inskrifterna, utan endast på fyndens antydningar. Jag kan ej
finna mera än ett inkast, som är tillständigt mot denna min
bestämning: hvarföre skulle man under k. Knuts tid hafva gräft ned så månge
myntskatter? Hans första tid var visserligen orolig, men till denna
första tid kunna ifrågavarande mynt svårligen hänföras, då de i
Öggestorpsfyndet förekomma samman med mynt från den engelske Henrik II:s
andra myntningsperiod. Vi äro dock icke nödgade att tänka på krig
såsom det enda motivet för nedgräfvande af skatter. Vi få minnas, att
de fleste af desse skatter äro funne i områden liggande vid eller i
hafvet, med andra ord inom områden, som helt visst mycket ofta voro
utsatta för krigiska hemsökelser, om hvilka häfderna ej tala, emedan de
Fig. 445 och 446. Inskrifterna äro kombinerade af de å mynten förekommande
resterna af dem.
1 Af andra inskrifter finnas spår, men de, som jag sett, äro ännu för obetydliga,
att jag skulle vilja här inlåta mig på dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
